Om hur vi trivs med livet i stan


(Mäklarbild från försäljningen)

Heeeeej,

Fredag och östkusten flödar av sol!!!
Vaknade inatt av en hals som rev… men det känns lite bättre nu.
Lyssnar på kroppen och varvar ner.
Ska äta lunch med två härliga kollegor sen 🙂

Hur trivs vi i stan kanske ni undrar?
Vi stormtrivs!!
Livet är lugnare, vi har inte en massa “måsten” som vi kände i huset, utan vi har mer utrymme för annat.

Det är ett fantastiskt fint hus och vi förvaltade det verkligen väl.
Men vi var klara.
Vi var klara med livet på landet.
Det var krångligt och tidskrävande.
För oss.
Vackert så det förslår, men stressen det livet gav oss var inte hälsosam.

Vi gjorde ju verkligen alla rätt.
Valde livet framför stressen.
Vågade pröva nytt.
Och vi hade så många planer.
Nu får vi finna oss i en ny situation som vi inte valt.
Men vi ska ta oss igenom det här, det är inte fråga om något annat.

Därför är det så viktigt att våga.
Våga göra det man tror på och vill.
Inte vänta.
Vi vet aldrig vad som kan hända.
Ingen kan gå omkring och vara rädd för att något ska hända.
MEN.
Alla kan ta vara på livet och varje dag och göra det bästa av det.

Gnäll och bitterhet är inte särskilt attraktivt och jag blir ju lite 
provocerad om jag hör talas om saker som man kan påverka med inte gör det.
När man bara gnäller, men inget händer.
Då har man ju ett val.

Vi trivs i stan.
Vi trivs med närheten till allt.
Kalmar är en vacker stad och promenaderna kan göras långa.
Närheten till vattnet och naturen finns här med.
Närheten till badplats ett kvarter bort finns här med.

Nu ska jag plocka ihop lite till.
Ikväll ska duvan ha kalas.
Och då ställer svärmor och hennes man upp med ett hus 🙂
För det är ju liksom det bästa med vår flytt.
Vi har ju ändå det kvar.
Vi kan fortfarande åka dit och njuta.

Det här var helt rätt steg för oss att ta.
Så jag hoppas att om någon av er där ute går och drömmer –
till er vill jag säga:
Ta steget – Våga!
Man ångrar alltid det man INTE gjorde.

Ta hand om Er!
Varma kramar Anna

 

Om att fylla på må-bra-kontot

Heeeeej,

Jag har ju bestämt mig för att ge mig själv de bästa av förutsättningar genom det här.
Jag ska äta så jag mår bra, inifrån och ut.
Jag ska finna mitt inre lugn.
Jag ska ta hand om mig själv och mina nära och kära.
Jag ska vara mitt bästa jag genom detta.
Jag ska vara tillåtande mot mig själv och bejaka de känslor som kommer.
Jag omfamnar värmen jag får och sprider så mycket jag bara kan.

Idag kom min fina kollega, som ju också är min goa vän, och vi började med lunch här.
Grönkålspaj – mums!
Laddade med energi från maten gick vi sen ut.
Vi kan prata om allt mellan himmel och jord och stegen blev till kilometer som slutade i 1,2 mil!!
Blir lite full i skratt, för hon liksom jag gillar att “slå-lite-rekord” 🙂
Ni vet, utmana sig själv lite.
När vi var uppe i 7,9 km sa hon:
“Vilket är ditt rekord Anna?”
“Ja, det måste vara 8,8 km nu”
“Det måste vi ju slå.”
Sagt och gjort gick vi vidare och när vi stannande utanför vår grind landande vi 
alltså på över milen!

Sen har den här pärlan och jag ägnat oss åt att måla.
Plastade bara in köksön och så stod vi där och målade.
Såååååååå avkopplande!

Jag hade redan en klar bild i huvudet hur min tavla skulle se ut.
Den ska hänga i vårt sovrum i fönsternischen.
Lampan sitter redan på plats, det är bara tavlan som saknats.

Hittar men inte det man söker får man ju göra det själv tänker jag.
♥ H O P E ♥

Jag tror på HOPPET.
Jag tror på kraften som hoppet har och ger.

Och efter en dag som denna känner jag tilltro, hopp och kärlek.
Jag har fyllt på mitt må-bra-konto på det allra bästa sätt.
God mat – Fin vän – Frisk luft – Motion – Avkoppling – Omtanke

Jag tänker att man är liksom helt berättigad att göra just det som ger energi i en situation som denna.
Vi hanterar en cancerdiagnos olika.
En del är bara pannben och kör på.
En del kanske faller totalt.
Inget är rätt eller fel.
Men för mig så är det här rätt.
Att ta hand om min hälsa på bästa sätt.
Då blir jag en bättre människa och medmänniska.

Eftersom mannen här i våningen roar sig på ölprovning ska juvelen och jag gå ut och äta.
Och det ska vi ta och göra nu 🙂

Ta hand om Er och ha en fin onsdagskväll!
Varma kramar Anna

Om hur har det gått med det där med kosten?

Innehåller Affilatelänkar

Heeeej vänner ♥

Hur mår ni denna tisdag?
Här började dagen ganska grått, men nu börjar molnen skingra sig.
Jag har tagit det lugnt, lyssnat på podden Självklart och funnit lugn.
Har även pratat med en jättefin vän ♥

Tänkte återkoppla till det här med kosten och min ångest jag faktiskt hade kring den.
Jag har pratat länge och väl med min fina kontaktsköterska om detta.
Hon har i sin tur talat med överläkaren på bröstkliniken som forskar i ämnet.

Jag har fått råd och jag känner ett större lugn.
Jag har pratat med andra som också funderar mycket kring det här med kosten.

Det här är ju en fråga som verkligen engagerar och ibland irriterar.
Det viktiga tänker jag är att landa i en konsensus som känns trygg för en själv.

Vad har jag kommit fram till då?

Jo, jag försöker äta så antiinflammatoriskt som möjligt.
Det är inget problem för mig då jag tycker om den sortens mat.
Jag mår bra av att äta mat som känns bra även i min själ.

Så jag beställde hem böckerna Food Pharmacy, både faktaboken och kokboken.

Sen får man inte vara för hård mot sig själv heller.
Jag lyssnade även på när Maria Borelius gästade hos Mia & Christina i podden Självklart.
Hon har skrivit boken Hälsorevolutionen där hon grävt information om hur kosten påverkar oss.
Vad säger forskningen osv.
Hon menade även att man kan tänka 80/20, dvs att till 20% kan man “slarva” och inte ge sig själv
dåligt samvete för det. För då handlar det om njutning.
Njut av chokladbiten du äter eller ett glas vin.
Det är när vi överkonsumerar som det blir farligt, eller hur.

För det är viktigt att även sinnet får sitt.
Ät, njut och att känna sig lugn i hur man själv vill äta.

Köper resten av familjen den här kosten kanske ni tänker?
Min man äter typ allt, så det är inga problem.
Dottern är så klart ganska skeptisk 😉
Men då kan man ju kompromissa.
Ex åt vi bovetepannkakor med bönröra till igår.
Bönröran jublade hon inte direkt över, så hon värmde blåbär och hade till istället.
Så var det löst 🙂

Hur tänker ni kring det här med hur kosten påverkar vårt mående?

Ta hand om Er!
Varma kramar Anna

Om boosting och vad som provocerar mig

Idag.
Idag är det måndag och solen har strålat från himlen den blå.
Och jag går.
Jag promenerar vart än jag ska.
Andas frisk luft, boostar mig med solenergi och läker.

Inte för att jag ser fram emot cytostatikabehandlingen, men inför den gör jag 
allt för att känna mig så stark som möjligt.
Det finns ju en fördel att gå in i den nu den här årstiden.
Infektionerna är betydligt färre, så risken för att bli knallsjuk minskar ju trots allt.
Så jag försöker tänka utifrån det perspektivet.

***

När duvan kom hem idag gav vi oss ut på en runda till.
För det är klart man får glass en dag som denna 🙂
Jag hoppar ju sötsakerna jag, men det stör mig inte faktiskt, jag har inte det suget längre.
Jag unnar mig nån bit mörk choklad ibland, det gör jag.

Det finns en sak som provocerar mig ganska mycket.
Dessa förbannande cigaretter som ska rökas överallt…!
Jag vill verkligen inte andas in den giftiga röken och dessutom luktar det apa!

Det är faktiskt inte särskilt trevligt att sitta och njuta i solen med sin tös när hon äter glass,
och så känner men cigarettrök….
Inte trevligt alls…
Tycker gott det kunde vara rökförbud på stan.
Vill man förgifta sig själv kan man göra det, men vi andra vill faktiskt slippa.

I övrigt är jag en ödmjuk person, men när det kommer till rökning blir jag lite obstinat.
För jag vill faktiskt inte andas in skiten som nån annan väljer att dra i sig.
Det är vars och ens val, men när det röks till höger och vänster blir man ju påverkad…

***

Så, nu har jag fått ur mig lite frustration 🙂

Vad provocerar dig?

Varm kram Anna