Som ett konstverk & konsten att lyssna

Heeeeej,

Fredag och jag har återhämtningsdag.
Denna fredag dock utan sovmorgon då maken är på kurs i huvudstaden.
Han brukar ju oftast kunna köra juvelen på fredagar så jag får lov att sova ut.
Men idag funkade det ju inte så bra.
Min kropp kändes som ett ton när jag vaknade av klockans pip…
Tom så jag undrade om inte dottern kunde vara hemma idag.
Skäms på mig!
Men hon skickade den lite vingliga mamman i säng en stund till och fixade morgonbestyren själv.

Sen körde jag henne de tre milen in till skolan och hon tackade för att jag gjorde det för henne.
“Men lilla älskling, det är ju vi som satt oss i den här situationen, sa jag.
Men nu finns det en ände på det och vårt liv kommer bli mycket enklare sen”

“Ja, jag verkligen längtar nu mamma!”
“Jag med min skatt, jag med”

För jag ska ärligt säga att det nog förekommit både en, tre eller kanske tom fem gånger då jag borde stannat hemma.
Men det är så vansinnigt krångligt eftersom juvelen inte tar sig till skolan själv.
Det är ju ett val vi gjort, att byta skola.
Och tro mig, det ångrar jag inte en sekund!
För att se sitt barn utvecklas så som hon gjort de här senaste två åren.
Hon vågar mer och är mer säker på sig själv.

Vi har fått nån kommentar om “Varför ska vi lämna ett så vackert hus?”
Ärligt så kommenterar jag inte ens det.
Det är inte nån som känner oss som ifrågasätter våra beslut.

Jag är snarare stolt över det vi åstadkommit.
Vi har renoverat med varsam hand och gjort allt med stor precision.
Å det känns sååååå gott i hjärtat att senare lämna över till våra köpare.
De hade letat efter ett sånt här objekt länge, och allt föll dem i smaken.
Tro mig, det känns så himla fint!

***

När jag hade lämnat juvelen i skolan körde jag ner till Kalmarsundsparken.
Igår var tanken att jag skulle springa en runda.
Men ibland får man lära sig konsten att lyssna på sin kropp.
Istället tog jag en frisk, skön, avkopplande och energigivande promenad.
Solen glittrade i ett spegelblankt vatten och jag kände mig på riktigt mycket piggare efter rundan.

Sen ska jag erkänna en ett visst mått av flytt stress börjar ge sig till känna.
Nu måste jag strukturera upp vad som måste bli gjort och ta en sak i taget.

Den här helgen ska jag påbörja rensningsprojekten, lägga ut annonser på det vi ska sälja,
och få lite ordning här hemma.
Röra stressar verkligen mig, och det finns mycket forskning som tyder på att 
stressade själar mår sämre av oreda.

Sen passar jag på att njuta av detta konstverk!
Det finns en butik som heter “Blomman för dagen” i Kalmar och de gör de vackraste av buketter.
De handplockar själva sina snittblommor och växter hos grossist, så allt blir mer unikt.

Nu önskar jag Er alla en riktigt vacker och fin fredag!

♥ Varm kram Anna ♥

Många klick och lite annat…

Heeeeej,

T A C K så hjärtligt mycket för all fin respons på vårt hus inför försäljningen 🙂
Vi är så redo att ta nästa steg nu och hoppas att det kan gå relativt fort.

Vi ska ha visningar den 24 samt 27 augusti, så nu har vi lite förberedelser inför det.
Min man har rensat undan i garaget på morgonen,
själv låg jag då i galopperande huvudvärk och var inte till någon större nytta tyvärr.
Är nog de extrema väderomställningarna samt senaste tidens enorma anspänningar.
Ärligt var jag helt “hypad” igår innan annonsen publicerades på Hemnet 😉

Sociala medier har onekligen en stor inverkan idag och man kan sprida saker snabbt.
Jag tänker bara på hur viktigt det är att tänka på VAD man sprider och HUR.
Har haft en del prat med dottern gällande att saker som rör ens familj ska man alltid alltid prata om.
Det ska man inte läsa om på Facebook, för himmel så chockad man kan bli där ibland.

Jag är så oerhört glad att vi kan prata om allt.
Hon är ju ganska så stor (12 år) och vi kan ha de djupaste av samtal.
Det gör mig som mamma så rörd ända in i själen att vi skapat den relationen tillsammans.
Finns ju inget som kan ersätta det.

***

Så.
Huset är till salu.
Och på mitt allra ödmjukaste vis kan jag säga att vi är stolta över det vi skapat.
Men familjen är viktigast, alltid.
Och det kan ibland innebära att man får tänka om.
Mitt liv har inneburit så mycket – jag har blivit grymt sviken och lämnad, därefter svårt sjuk och jag sa då till döden att “jag är inte redo”.
Det har gjort att jag kan tänka om, kanske lite snabbare.
För att jag vet att livet är så föränderligt.
Men jag försöker alltid fokusera på det som är viktigast.
Människorna och relationerna jag har nära mig.

Nu har jag ett hus som behöver städas 🙂
Tablettkoman börjar så smått släppa efter huvudvärken, så det är bara att
ta tag i det hela 😉

Önskar er den finaste av lördagar!
Och återigen, stort varmt TACK för all fin respons och respekt ♥

♥ Varm kram Anna ♥

En extremt intensiv vecka…

Heeeeej fina ni,

Snart är en extremt intensiv jobbvecka till ända för min del.
Det är lite svårt att hantera ibland, men jag försöker så gott det går.
Men det är verkligen verkligen bråda tider hos oss på administrationen
på universitetet nu.
Så det ska bli skönt att stämpla ut för långhelg i eftermiddag.

Och imorgon, ja då är det skolavslutning.
Vår juvel avslutar sitt femte år i skolans värld och i augusti
börjar hon sista året på mellanstadiet…

Nog reflekterar man lite extra så här när ett läsår avslutas.
Så mycket som har hänt och hon blir större och mognare.

Mycket som avslutas vid den här tiden, eller hur..?
Sista ridlektionen innan sommaren, sista skoldagen i femte klass,
examen, studenten…
Det är svårt att inte bli en smula nostalgisk.

Men först, en intensiv dag på kontoret, men sen ska jag växla ner.
Vi har en liten grej inplanerad som ska bli så himla mysig ♥

Önskar Er en vacker Torsdag!

 ♥ Varm kram Anna ♥

Made by her bland kuddar och filtar…

Tänk att hon gjort den där ljusstaken alldeles själv i slöjden.
Jag fick välja en färg och hem kom hon med denna fina ljusstake!
Då blir man ju alldeles varm i mammahjärtat ♥

***

Heeeeeej där,

Igår landade jag här när jag kom hem…
Bland täcken och kuddar med choklad och magasin.
Det blev en lååång dag på jobbet, men jag fick väldigt mycket gjort.

***

Å återigen blir jag alldeles varm i hjärtat av er hjärtliga respons.
För mig känns det bra att öppna upp och våga berätta om mina inre känslor.
För det är en hel del som snurrar runt inom mig, som också behöver komma ut.

Jag tänker också en del på mitt senaste möte med landstingets ledningsgrupp.
Där pratade vi om många viktiga frågor för vården, och vissa saker berörde mig väldigt djupt.
Bla fick vi se en film om suicidbenägna och lyssna till vad en grupp jobbat med i de här frågorna.

Tänk att vi ibland faktiskt kan rädda liv genom att SE en annan människa.
Att våga räcka ut en hand och erbjuda en hjälpande hand.
Att våga fråga och verkligen lyssna.

Innan vi avslutar får jag alltid reflektera hur jag tycker mötet har varit.

Den här gången kände jag starkt att rent generellt behöver vi alla
våga vara lite mer emotionella. 
Vara medmänniskor.

Att bara ge en annan människa ett leende kan betyda så mycket.

Så önskar jag att Er onsdag skall bli!

♥ Varm kram Anna ♥