Om tillit och de små sakerna i livet

Hej,

Fortfarande incheckad här på sjukhuset.

Jag vill bara få komma hem, men provsvaren är det som avgör. Jag får antibiotika intravenöst 4ggr/dygn så det är därför som det kan bli lite knepigt.

Igår em när söstra mi och våra tjejer var här gick vi ut en runda. Alltså, det är heeeeeelt magiskt vackert nu! Så otroligt viktigt att stanna upp och se allt det fina omkring oss 🌸

Vi njöt av att plocka en bukett liljekonvaljer. En bukett så fylld av kärlek som jag tror står på köksön i deras kök nu 💖

Det finns så många saker som är lätta att ta för givet, men det gör inte vi.

Vi värdesätter de små sakerna och känner sån kärlek för vårt systerskap.

Som alltid steppar hon in och finns där. Som den absolut mest självklara saken i världen, osjälvisk.

Med en man på andra halvan av jordklotet som ju inget kan göra. Det är jobbigt för honom att vara långt borta och veta att han får lämna över allt ansvar till dem. Men det är så vi funkar och det vet han med.

Eller för en mamma och pappa som inte bor nästgårds, den lyckan de känner att vi har varandra nära. Att de kan känna ro i det.

För att be om hjälp i en situation som denna blir ju en extra börda att bära och det vet vi inombords. Jag vet och söstra mi vet.

Hon vet vad jag behöver för att vara trygg nu och vi har en slags tyst överenskommelse. Den bara finns där.

Jag kärleksbombar och talar om hur otroligt tacksam jag är för allt de gör för oss. Det gör jag så mycket jag kan till alla som vill.

Vi är liksom så ödmjuka inför det vi har och vi kan fokusera på det ljusa i livet. Vi kan det för att vi tillåter oss att ta hand om mörkret när det sköljer över oss. Det är ok att vara ledsen, alla känslor är tillåtna. Då får man dem ur sig och slipper fastna.

Det är därför jag kan vara stark, för jag får vara svag.

Känner sån otrolig tacksamhet för detta.

Och det är ju en grund som mamma och pappa gett oss.

Därför har vi vår lilla sms-grupp där vi kan skoja till det en lördagskväll, trots att jag tycker att det suger att vara inlagd.

Men då har jag haft flera besök, pratat i telefon med mina nära, sms:at och skickat meddelanden till vänner. Det är så otroligt värdefullt att de finns där.

Mitt kärleksharem.

Tack tack för att ni finns 💖

Med KÄRLEK,

Anna

💖

(Ps kan bara blogga från mobilen här så vet inte riktigt hur det blir)

Om att vara inlagd

Sitter i en sjukhussäng på en avd på Länssjukhuset…

Idag publiceras artikeln om mig och min resa genom det här i vår lokaltidning Barometern.

Inte tänkte jag att jag skulle ligga inlagd då 😰

Feber, värk i kroppen, massa provtagning och dropp av olika former…

Det är liksom em slags verklighet när man går igenom detta…

Just nu får jag bara lägga mig platt och bli omhändertagen. Men som ALLTID bemöts jag med värme och ödmjukhet i vården.

Som ALLTID har jag mitt kärleksharem som bär mig💖

Min syster åkte ned nig in och tillbringade X antal timmar med mig på akuten igår. Moster I nattade två tjejer som bar väldans trötta.

Min man som har lite panik på andra sidan jordklotet. Men just nu kan vi alla bara vila i vårdens händer och avvakta provsvaren.

Så, det blir helt klart en annan slags lördag än det var tänkt. Tanken var bamngivningskalas, men verkligheten blev en incheckning på sjukhuset.

Kroppen gör uppror och jag vet inte vad som spökar…

Ta hand om Er!

Varma kramar Anna

Om picc-line och valborgshälsning

Heeeej,

Vill bara önska Er en riktigt fin Valborgsmässoafton! 😊

Jag är lite småtrött och susig efter dagens ingrepp. Har nu fått en picc-line på min högra överarm. Det är som en direkt infart till en stor central ven runt hjärtat.

Jag var ganska skärrad, men hade min älskade man med mig som höll min hand hårt 💖

Sköterskorna var helt underbara. Tog det lugnt och förklarade hela tiden vad som hände. Fick lite lugnande innan då jag inte tycker om okontrollerad smärta och situationer jag inte har kontroll över.

De tyckte att jag såg väldigt vältränad ut, sånt man får suga i sig 😃

Så nu är jag alltså redo för första kuren på onsdag.

Men det är så att jag har så mycket fantastiskt att se fram emot som jag är så oerhört glad för!! 🙂

Nu ska vi fira denna valborg med min syster och hennes familj. Lite gott att äta och fint sällskap 💖

Och så har vi ju verkligen haft en helt magisk kalashelg innan detta 💖 Har med andra ord verkligen fyllt på feel-good-kontot.

Önskar Er en riktigt fin Valborg!

Med kärlek,

Anna💖

Om att ha MR avklarad

Go kväll,

Sitter i bilen på väg hem nu… min man kör mil efter mil och söstra mi sitter bakom mig. Nu har vi fixat det här med.

Jag är väldigt slut i huvudet av alla ljuden… längtar efter att krypa upp i famnen på mannen i soffan sen.

Jag vet inte om ni vet hur en MR på brösten går till..?

Först fick jag en nål i armen för kontrastvätskan, den pumpas in hela tiden under röntgen. Så fick jag ligga på mage och lägga brösten i två “hål”. Armarna rakt fram över huvudet… stilla stilla. Så åkte jag baklänges in i “tunneln”. Känner paniken… andas lugnt Anna, fokusera så är detta snart över.. Ljuden skriker i mitt huvud. Blundar hela tiden och andas så lugnt jag kan. Snart är det över…

Å så tar ljuden slut och de skjutsar ut mig. Nålen plockas bort och jag klär på mig mina kläder igen.

Går bort till maken och systern och vi visas in i nästa väntrum. Läkaren ska titta på plåtarna och se om ev även ultraljud ska göras. Det behövs inte kommer en sköterska och säger.

Vågar jag ta det som ett positivt besked..?

Nu kan vi bara vänta tills morfardoktorn ringer och ger besked.

Men ack så trött jag är…

Varma kramar Anna