Om renar, nedvarvning och julfrid

Vår lilla gran…
Det är så mysigt att tända upp granen på morgonen…:)
Och jag måste verkligen säga att det är såååååå skönt att ha en som inte barrar 😉

Har ni klätt granen och pyntat klart?

I vardagsrummet har vi en liten renpark 🙂 Det är renar lite överallt 😉
Det är pynt som passar mig.
Har ni något favoritpynt?
Här är allt klart.
Det har det varit en stund.
För en gångs skull är julstress långt borta.
Vi kan bara varva ner och njuta av julfrid och julmys.
Vi handlade det sista på Maxi igår…
Det är inte en aktivitet som står på min topplista precis.
Kände mig helt yr och mosig i både huvud och kropp efteråt.
Men som tur var hade jag min man med mig.
Mötte en fd kollega och då var jag helt yr i bollen, så fick ursäkta mig att vi får prata en annan gång…

Sen stängde vi in oss här hemma.
Maken och dottern lagade tacos och sen landade vi i soffan och kollade på Ernst 🙂

Nu är det jullov och mannen min är ledig tills vi kommer hem från resan.
Det känns oerhört lyxigt att ha en julledighet som denna framför oss.

Här inväntar vi nu min mans moster som snart ska plinga på dörren 🙂
Ska bli såååå mysigt!!!
Vad ska ni hitta på så här 2 dagar före?

Hoppas ni har en fin lördag och kan njuta!
Varma kramar Anna

Om när hjärtat sprängs en smula

Man får vara snabb om man vill få en bild…
Fram med mobilen och snabbt föreviga…
För i den stunden när man skickar iväg sina barn på skolavslutningar, den är alltid så speciell.
Sista dagen i skolan innan lov.
Ännu en milstolpe, ännu en termin i skolan avklarad.

Alla som är föräldrar vet mycket väl att man har duster med sina barn.
Det tillhör liksom att ta sitt ansvar att uppfostra dem till bra medmänniskor och medborgare.
Med det känner vi oss trygga som föräldrar till den här duvan.
Vi ger henne ALL vår uppmärksamhet och fokus.
Hon vet att vi finns här oavsett vad.
Men hon vet också var gränsen går.
Hon testar dem ibland, men då har vi långa samtal om varför vissa saker inte är ok.

Alla har vi olika saker som vi har på vår icketoleranta lista.
För mig är det om man ljuger.
Jag har varit med om att blivit ljugen för rakt in i mina blå ögon.
Det är det värsta jag vet.
Så det är något vi pratar om mycket här hemma – för en lögn kommer ALLTID avslöjas förr eller senare.
Att fara med osanning är aldrig lönsamt.
Men hon kan inte det.
Hon är ärlig även om hon vet att något är tokigt.
Då reder vi ut det.

Men.
Ni vet.
När hjärtat liksom svämmar över och känns som att det ska sprängas en smula?
När man vet att nu summerar vi första terminen på högstadiet och liksom pustar ut lite.
Det har varit en smula stökig start, för allt är nytt och det är många nya konstellationer som sätts samman.
Det har varit tårar, ilska, frustration men även massor av skratt.
Vi har stöttat, pratat och funnits.
Aldrig backat.
Men hon har fixat det på bästa sätt.
Och tack och lov för att hon ger uttryck för när något känns galet.

Högstadiet är en utmaning – på många plan.
Det händer massor i kroppen.
Men vi är så stolta över våran tjej ❤
Hon väljer alltid att stötta en vän som behöver stöd och tröst.

Halva sjuan.
Det är vid varje skolavslutning som man tänker:
“Vart tog tiden vägen?”
Ja, vi har fixat det tillsammans.
För hösten har ju varit minst sagt omtumlande på alla de vis.

Nu ser vi verkligen fram emot lite ledighet.
Sköna dagar, sovmorgon, och sen lite värme och tillsammanstid.

Ha en riktigt fin torsdag mina vänner!
Varma kramar Anna

Om gastroskopin och en hel massa selfies

180709
Idag ska vi göra en liten tidsresa…
Det här kortet tog jag den 9 juli, på min födelsedag i somras.
Bara 5 dagar efter sista cytokuren.
Mådde inte superbra här precis, men det ser man inte.
Men jag hade en urfin födelsedag, som jag är så tacksam för att vi firade i min systers familjs sommarställe.

***

Igår gjorde jag gastroskopi.
Något en del gör utan att blinka.
Något flera människor får göra regelbundet.
MEN.
Vi är alla olika och jag är jag.
Jag har inte ork, energi eller kraft att ta mig igenom undersökningar utan
bedövning eller lugnande. 
Igår blev jag “snabbsövd”, dvs man får så mycket så man somnar en stund och märker inget av själva ingreppet.
Jag har en väldig kräkreflex och kan kräkas bara jag kör tandborsten för långt bak i gommen.
Så jag valde att bli “nerdrogad” och var borta under hela skopin.
Det finns bråck på matstrupen, men det har typ 95% av befolkningen, det är bara det att vi reagerar olika på dem.
Jag är väl helt enkelt en väldigt känslig person.
Men inget oroväckande alltså.
S. K. Ö. N. T
Nu är det fritt från undersökningar för i år vad jag vet.
180727
Vi fortsätter tidsresan….
Några veckor senare har håret börja växa, lite tunt och fjunigt, men ändå lite hår på huvudet.
Vi skaffat träningskort på gym och jag finner en enorm glädje i träningen.
180824
Håret växer och jag börjar känna mer kraft och energi i kroppen.
Jag tränar mycket och känner att träningen ger resultat.
180918
Jag har varit och satt fransar på ögonen då mina trillat….
Känner en oro och ledsamhet i kroppen över saker som jag inte kan styra över.
Medicinen ger mig ändlösa sömnlösa nätter som tär på psyket…
181005
Jag gör mitt bästa för att orka. 
Sminkar mig och tar på klänning för att möta en så pigg Anna jag kan i spegeln.
Om kvällarna och nätterna håller mina rastlösa ben mig vaken…
Men det ska inte hindra mig från att göra det bästa av det jag har.
Jag tränar något i stort sett varje dag.
181019
Ett veckoslut i Stockholm.
Min syster och jag hälsar på vår bror och hans sambo – och får vara med på babyshower för bebisen som kommer i december.
Jag går på bloggträff på fredagskvällen och träffar underbara kvinnor och njuter av livet.
Skrattar och har en riktigt härlig helg som ger massor av energi.
181103
Magen har krånglat i ett par veckor och jag har varit inlagd och fått vätskedropp.
Känner mig svag, trött och så energilös.
Tårarna ligger nära mest hela tiden och jag orkar inte mycket.
181116
En bitande kall men uppfriskande promenad.
Börjar försöka komma tillbaka till gymmet lite försiktigt.
Håret har växt en hel del och jag kan forma en kort frisyr genom att stjäla makens hårprodukt 🙂
181218
Idag.
Lagt ännu en sjukhusvistelse bakom mig, samt genomfört gastroskopi.
Det har varit några minst sagt tuffa månader.
Men jag ser ljust på framtiden – för framtiden är VÅR!
Håret ser nästan “vildvuxet” ut 😉 och jag har en tid hos frisören för puts i veckan.
Jag är vääääldigt trött, men tar mig an lite målarprojekt här hemma då målning är som terapi för mig. Att stilla måla en möbel i min takt gör att jag känner att jag åstadkommit något.

Sen är det något med att avsluta saker vid årets slut.
Göra klart och bli klar.

Det är juletider och jag ser så fram emot mysiga stunder med familjen.
I lugn och ro.

Nu ska jag ut och få lite luft och hämta ut ett paket.
Sen är tomten klar har jag hört 😉

Önskar Er en varm och härlig fortsättning denna tisdag!
Med kärlek,
Anna

Om en fantastisk kväll

Hallå där,

Hoppas ni har en mysig lördagskväll!
Här strilar regnet från en kvällsmörk himmel.
Då kan man ju tända massor av ljus och mysa till det ordentligt.
Vi ska på en middag ikväll, så jag ska snart byta om.
Kommer inte bli så sen då sena kvällar inte är min tyngsta gren just nu.
Å hesheten hänger i… hoppas det ger med sig snart, för tysta leken är inte heller det roligaste jag vet 😉

Vi hade en alldeles magisk kväll igår. Maten, alltså maten… Himmel så gott!
Vi njöt av varenda tugga… Så välbalanserat och så många olika texturer och smaker som bara passade så perfekt ihop!
Verkligen en kväll vi alltid kommer att minnas ❤

Vad hittar ni på ikväll?
Jag är jättesugen på att pynta granen imorgon… 
Jo, nu blev det en återanvändningsbar gran i vårt casa 🙂
Lika bra att erkänna för sig själv att jag inte gillar barrandet 😉
Så nu kan den ju stå där så fin med alla barr kvar på grenarna istället.
Dessutom bor vi ju två branta trappor upp så att både dra ett barrande hie upp och ner känns inte så lockande.
Så det får bli 2:a advents pysslet här.

Nu får ni ha en riktigt fin lördagskväll!
Varma kramar Anna