Heeeej där,

Det blev en paus här…
Hoppas det är några kvar här än ändå ♥

Eran Ekenäsliv börjar ju nu gå mot sitt slut.
Men där något tar slut tar ju något nytt vid.

Ska inte på något vis sticka under stolen med att detta fullkomligt slukat vår energi…
Men när vi väl landar kommer det att bli bra, så är det.

Igår var jag i huset för sista gången.
Maken är och gör det sista där idag.
Det har blivit otaliga rundor till tippen, men även Stadsmissionen har fått ta del av vårt överflöd.
För när man börjar tömma ett hus inser man hur mycket saker man har…
Saker som man liksom bara “stuvat undan” så länge…
Trots att vi har rensat i ett helt år, var det ändå massvis kvar för oss att sortera bort.

För när vi väl började bära in saker i lägenheten insåg vi ju ganska snabbt att utrymmet är
extremt begränsat jämfört med i huset.
Där hade vi ju ett stooooort garage på 70 m2, en redskapsbod, en källare på 60 m2 och så boytan på minst 120 m2.
Nu bor vi i en lägenhet på 107 m2, och har ett litet förråd i källaren.
Vi har sparat våra korgutemöbler samt tillhörande krukor, dem förvarar vi hos svärmor och hennes man.
Vi har även sparat trädgårdsredskap som vi förvarar i deras uthus.
Tur för oss att de har massor med utrymmen som vi kan förvara saker tills den dagen kommer när vi behöver dem igen.

Tanken är ju inte att vi ska bo här för alltid, men det kan ju ta tid innan vi hittar det vi önskar.
Vi söker ett radhus i lagom storlek för oss här i stan.
Men, nu landar vi här och det är väldigt mysigt i lägenheten.
Vi har takbalkar överallt och det är ganska lågt i tak, så det är tur att ingen av oss är särskilt lång 😉

Den stora utmaningen nu är att komma iordning.
Det saknas som sagt verkligen förvaringsmöjligheter så rensningen pågår än.
Det går verkligen inte att vara nostalgisk i ett sånt här läge, utan vi har verkligen bara sparat det vi
verkligen behöver och vill ha.
Vi har inte längre 5 uppsättningar av olika serviser, för vem behöver det??
Det är kul att byta, men jag har kommit på att man kan trolla en del med underägg och servetter istället 🙂

Så.
Något är på väg att få sitt slut.
Men nu är det dags att skriva en ny historia, med nya egna kapitel.
Livet liksom.

Viktigast av allt är ju ändå hälsan och livet.
Det blir man varse om gång på gång.
Många tårar har trillat, men ack så tacksam jag är för den familj och de vänner jag har.

Nu ska jag fortsätta röja här.
Hoppas verkligen ni vill följa med på vår nya resa.
Den kommer ju även innebära en ny blogg, men där är jag inte riktigt än, så än så länge håller
jag er underrättade om vad som händer här 🙂

Ta hand om Er!
Varma kramar Anna
♥