Jourdag och dukat bord

Hallå där,

Idag går vi in på vår andra semestervecka och då tänkte vi nog allt skruva ner tempot lite 😉
Vi är så gott som klara, bara några få detaljer kvar som ska fixas under dagen.

Jag har även jour på jobbet idag, så det första jag ska göra är att öppna jobbdatorn och 
åtgärda de ärenden som kommit in under helgen.
Sen kan jag koppla bort jobbet under resten av semestern och det är ju skönt 🙂

Idag kan man ju anlita en professionell stylist då man ska sälja sitt hus,
men det var inte ett alternativ för oss.
Jag vill gärna göra det själv för att det ska kännas som oss.

Och jag menar absolut inget illa, utan det är ju toppen att tjänsten finns!
Alla har ju inte som intresse att duka, hitta rätt kuddar, blommor och fixa.

Jag blandar gärna gammalt och nytt.
Servettringarna fick jag av min kusin när jag fyllde 25 tror jag:)
Dvs för typ tre år sedan, hahahahaha 😉
Så himla fina i trä, vilket mjukar upp dukningen.
Olika material ger ju också mer dynamik åt det man gör.

Nu önskar jag Er en riktigt fin julimåndag!

♥ Varm kram Anna ♥

Blommor, Buddha och tända ljus

Heeeeeej,

Här väntar hinken med vatten på mig så jag säger bara ett
snabbt heeeej 🙂
Sovrumsfix idag, men även lite sol måste det bli
annars blir jag lite tokig tror jag 😉
Kroppen är en smuuuuula mör idag efter världens race i trädgården igår.
Måste varit en syn sällan skådad då hela lilla familjen var ute och rensade igår,
har nog aldrig hänt förut *ha ha ha*
När jag vält ut 18 säckar jord och krattat ut en del så rann svetten över hela mig.
Då cyklade vi ner och slängde oss i havet, jiiiiises så skönt det var:)

På kvällen kom våra grannar över och vi satt ute till halv två !?!!! 🙂 
och pratade och hade så himla trevligt!

Så nu ska jag putsa sista fönstret, hänga gardiner och piffa i lite sovrum.
Sen ska vi fira min svägerskas sambo ikväll 🙂

Så först kavla upp ärmarna och sen göra oss fina för kalas 🙂

Ha en go lördag!

♥ Kraaaaam Anna ♥

Doft av mor…

Heeeeeej där,

I köket står en vacker trädgårdsbukett som mor plockade ihop till mig igår.
Det känns som en doft av mamma i vårt kök ♥

Ibland vill man liksom bara vara så där liten och ha sommarlov 
precis som barnen.

Det är verkligen en gåva att kunna åka hem med två söta juveler och lämna över
dem i mormor & morfars trygga famn.

Men ja, det sved allt i hjärtat att inte bara kunna stanna en natt.
När tanken dyker upp i huvudet att man bara vill strunta i 
att vara plikttrogen och duktig.
Men nej, det är inte jag.
Jobbet kallar och jag har allt 7 dagar kvar att jobba, innan jag
kan logga ur och slå på autosvaret.

Men tro mig, hela mitt väsen skriker efter ledighet just nu.
Nedvarvning och tid att andas.
Det är därför kroppen sparkar bakut och inte samarbetar.
Kanske är det heller inte konstigt att känna sig en smula trött då
man ena dagen gjort en datortomografi (alla ljuden gjorde mig totalt
slut i hjärnan) och nästa dag får besked om att man har en sprucken tand, 
som man inte vet om det går att rädda… För att själen är stressad och
biter ihop så tänderna spricker…

Men nu andas vi iiiiiin, sänker axlarna och ber en stilla bön 
att beskedet hos tandis i eftermiddag inte får mig att tappa andan…
Å jag kan verkligen inte låta bli att oroa mig för vad det ska kosta.
Än så länge svävar jag ju i ovisshet…

Ta hand om Er och ha en fin måndag!

♥ Varm kram Anna ♥

Vackra pioner och tänk om det stämmer…?

Heeeeeej,

Pioner….
Är det inte en av de vackraste blommor som finns?
Den här makalöst vackra buketten hade mor & far med sig i helgen ♥
Där står den nu som ett vackert smycke på vårt soffbord.

Idag har jag träffat min läkare.
Kände mig rätt svajjig idag så det var en del tårar som steg under besöket.
Jag säger saker som liksom inte alls låter vettiga när jag säger dem högt…
När jag bara tänker dem för mig själv känns de helt förståeliga, 
men ni vet när man säger dem högt hör man själv…

Bara att försöka förklara det här gör det ju totalt osammanhängande…

Till slut blev det som att han tryckte på en knapp som verkligen högg tag i mig.
För det är så att jag vill inte att min sjukdomshistoria ska vara min ursäkt.
Jag vill absolut inte att nån ska tro att jag inte kan eller orkar pga av 
det jag gått igenom.
Istället har jag velat överbevisa och överprestera.
Det ska inte märkas att jag varit svårt sjuk.
Jag vill ju egentligen bara vara “en i mängden”.
Inte “hon den svaga”.

Då säger han läkaren:
“Du kanske inte riktigt har sörjt det faktum att du blev sjuk.
Du kanske inte har sörjt det du känner att du har tappat av dig själv?”

Tro mig… Jag svalde en hel del, men tårarna trängde fram ändå.
Det kanske är så att det ligger något i det han säger.
Det kanske är en sorg som behöver bearbetas.
“Att det var så här det blev och nu lär jag mig att leva med det.”

 

Så ja…
När vi stod där på parkeringen och skulle säga hejdå märkte du.
Men mamma, jag är ok.
Jag är bara lite överkänslig just nu.
Men ok.

Eller som min man sa när jag sagt att jag vill bara vara mig själv.
“Men du är ju allt annat än dig själv just nu.”

Tro mig.
Det kostar på en del att förändra sitt liv.
Vårt liv.
För jag drar med mig hela familjen med.
Men vi gör det för vår skull, inte för min skull.

Nu ska vi bara sätta oss i soffan och mysa en stund här.
Å jag skulle inget hellre önska än att få gå på sommarledighet med min skatt på fredag.
Men än har jag några veckor kvar.
Å det är crazy days på jobbet just nu.
Jag gör mitt bästa för att försöka ta en sak i taget, men det är inte helt lätt tyvärr. 

Så det spretar en del nu.
Men nu tar jag ett djupt andetag och varvar ner en stund. 

Och önskar Er en vacker kväll!

♥ Varm kram Anna ♥