Om fransar, bryn och filmen om mig

Heeej vänner,

Här satt lilla familjen samlad igår till en “önskemiddag”.
Ni vet när man lagar en rätt som man vet att de dära två bara älskar ♥
Samlar pluspoäng hos både make och dotter liksom.
Eller bara för att man vill skämma bort dem lite extra ♥

För min del har det varit en helg i lugnets tecken.
Inte något bokat, mer än den livsviktiga träningen då.
Igår var jag på danspass, zumba och aftrodans – värsta endorfinkicken 🙂
Idag blir det Yoga Meditation – för avslappning och återhämtning är minst lika viktigt som upptempoträning.

I fredags kväll när vi landade i soffan tittade vi på “min” film.
Tårarna bara rann… 
“Men hur kan jag sitta här och gråta åt mitt eget öde..?” sa jag till mannen min.
“Men det är väl inte så konstigt..” menade han.

Det var som att titta in i någon annans liv, samtidigt som jag ju såg att personen på skärmen var jag.
Personen som berättade om sitt liv var jag.
Kanske blev det så uppenbart… ?
Det blir som ett slags utmattningstillstånd efter alla behandlingar.
Hormonblockerarna gör ju sitt till med så klart.
Men det är ibland svårt att kontrollera känslostormarna som kommer.
Och rädslan.
Och oron.
Nej, man blir aldrig nånsin samma igen.
Men blir en annan version av sig själv.
En version som är väldigt väldigt medveten om sin egen dödlighet.
En person som vet att livet inte varar för alltid.
Som vet att all tid är dyrbar och värdefull.

Jag värdesätter mitt liv väldigt högt.
Och alla de mina omkring mig.
Jag skulle vilja jobba som kärleksprofet 🙂

Och mitt i allt detta så kan saker som fransar och bryn sänka självförtroendet…
Håret – ja, det växer ju igen.
Så var det verkligen nödvändigt att jag skulle tappa fransar och bryn nu.?!??
De som gör mig kvinnlig. 
De som är viktiga för mig.
Eller ja, i synnerhet mina ögonfransar. 
De som alltid varit täta och långa…
Var det verkligen nödvändigt??

Jag kör med ett serum jag läst om och hoppas det ska hjälpa.
Tror att det kanske beror på tabletterna jag äter…
Mitt i allt så svider det.
Jag vet att det är en petitess i sammanhanget – men en ack så viktig sådan för mig.

Nu ska jag ta mig en promenad innan det är dags för Yoga.
Önskar Er en riktigt fin söndagskväll!
Varma kramar Anna

PS: Jag vet att alla pratar om Valet – men jag hoppas verkligen att ALLA utnyttjar sin rösträtt och 
värnar om humanitet och medmänsklighet.

One thought on “Om fransar, bryn och filmen om mig

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *