Om sviterna och en man som VAF:ar

Heeeeeej,

Här kommer en hälsing från en ganska sliten nyopererad Annapanna.
Mitt mål var ju att åka hem igår, vilket jag också gjorde.
Ville INTE under några som helst omständigheter vara kvar, så på eftermiddagen fick söstra mi
släpa med mig genom sjukhuskorridorerna.
Sen fick maken baxa mig uppför trapporna här hemma….
Men hem kom jag.

Den här gången kom jag in riktigt tidigt för operation, vi skulle infinna oss redan 7.15.
Söstra mi hämtade mig 6.30 och vi åkte till sjukhuset.
Maken såg till att juvelen kom till skolan i rådande snökaos.
Det var samma narkossköterska som sist, “du är en sådan vacker människa” sa jag till henne i nån dimma.
Jag var ganska ledsen igår, så systern min fick följa med in i operationssalen och hålla om mig tills jag somnade.
Sen fick nån ta hand om henne… 🙁

De säger att man oftast vaknar i samma tillstånd som man somnar in i…
Tårar… många tårar…
I en annan dimma ringde jag efter min man och syster som kom med en gång.
När läkaren pratat med oss kunde vi alltså stappla hemåt.
Maken hade då åkt efter dottern i skolan, så de var hemma.

Idag är min man hemma.
Han VAF:ar kan man säga.
Vård Av Fru

Å jag blir alldeles gråtfärdig över vilken man jag har.
Han följer mina steg, står vid min sida och ger mig all kärlek och trygghet jag behöver.

Jag fick en liten panikattack idag när jag skulle göra smoothie.
Allt gick fint tills jag skulle skruva av locket…
Det gick bara inte hur jag än försökte…
Ringde mannen min som var och handlade lite.
“Jag är hemma om 10 minuter”
Sen ringde han igen och då låg jag i sängen skräckslagen av smärtan som slagit till i 
bröstet och halsen med sån kraft att jag nästan tappade andan.
Kände att han blev stressad då han satt fast i en bilkö…
Men så till slut kom han hem, min älskade man.
Hjälpte mig upp och pillade i mig en smärtstillande till.

Så jag får vackert hålla till i dimman lite till.
Det är liksom inte värt att ha så ont så man bara gråter…

Sen smakade iaf smoothien och de grova mackorna väldigt gott.
Jag är väldigt noga med vad jag stoppar i mig nu.
Och det är ju inte bara ärren som smärtar och ger stryk…
Kroppen och huden tar stryk av den psykiska terror som oron ger.

Testa gärna denna smoothie!
Superfräsch och man riktigt känner hur gott den gör för hud och själ 

Skickar Er varma kramar från soffan här i vindsvåningen.
Maken fixar bakade potatisar och så väntar vi på att mor och far och systerdöttrarna ska komma.

Hoppas ni alla får en fin fredagskväll!
K Ä R L E K
Anna

10 thoughts on “Om sviterna och en man som VAF:ar

  1. Maria

    En sån jäkla mardröm ni lever i, läsar och förfasar mig, skickar all styrka och kärlek till Er!
    en nytillkommen läsare <3

  2. inger

    Men vackra Anna. Kan inte förstå att du har såå ont. Stackars stackars dig. Att det kan vara så olika. Själv hade jag ju inte ett dugg ont efteråt. Inga smärtstillande. Men…..Har en lika underbar och fantastisk man som dig. Hoppas du snart piggnar till . Kraaaam Inger

  3. Var nu riktig rädd om dej& vila mycket. Fint du oxå har en underbar man. Tänker på er.❤
    Varma kramar Helene

  4. Christine

    Många varma styrkekramar till dig Anna men även till din fantastiska familj! Blir alldeles tårögd av att läsa all kärlek som ryms mellan raderna.

    Och tack för detta inlägg, har tittat in här flera gånger och hoppats på ett post op-inlägg så att jag vet att du är så ok man bara kan vara… Tack för att du delar med dig!

    Kramar och kärlek❤️

  5. Sofia B

    VAF låter bra! 🙂 Vill bara skicka en hög kramar till dig! Lycka till med återhämtningen!

  6. Jeanette

    Mitt i allt elände så är det fantastiskt att se hur ni som familj finns för varandra. Vila och njut av det mysiga sällskapet.
    Kram

  7. Älskade raring… får inte fram ett endaste ord just nu…läser, finns här och återkommer när
    tårarna inte bländar och när fingrarna vet vad de ska skriva för ord…
    Älskade AnnaPanna <3

Comments are closed.