Om knölj*veln som är bröstcancer

…den fina fågeln fick jag av söstra mi igår…

 

Det går inte att gå några omvägar.
Det går inte att bädda in beskedet på ett vackert sätt.
Sanningen är så förbannat brutal och den gör så fruktansvärt ont.

26 januari 2018 är dagen då jag får mitt andra cancerbesked.
Jag sitter på en brits i ett rum på kirurgen.
Min syster är med.
Vi har klänning på oss och ser friska och fräscha ut.
En läkare och en sköterska kommer in.
Jag vet.
Jag känner i hela min kropp vad han ska säga.
Han har otroligt varma ögon och han har en “morfar-känsla” aura.
Sköterska är söt och varm i sin blick.

“Du anar säkert vad som är på gång?”
Jag nickar till svar för klumpen i halsen är så tjock.

Min syster sitter nära nära och vi håller krampaktigt i varandra.
Tårarna rinner och vi skakar båda två.
Läkaren berättar om knölen i mitt bröst.
Hur stor den är och att de konstaterat att det är bröstcancer jag har.

Vi gråter och gråter.
Det är bra att ni gråter, säger “morfar-läkaren”.
Det är bra.
Nu måste ni ner för att kunna komma upp och hitta kraften 
till det som komma skall.
Prognosen är god.
Ingen nämner ordet död.
Man har inte sett någon spridning och tumören är inte så stor, vad jag förstår.

“Morfar-läkaren” vill göra operationen på mig.
Det känns bäst när man skapat en relation.
Jag vill att han gör det för han inger ett fantastiskt förtroende.
Jag lägger en del av mitt liv i hans händer och litar på honom till fullo.

Vi ska inte vänta för länge.
Det finns en tid den 8 februari.
Då skall jag opereras och en bit av mitt bröst skall avlägsnas.
Vi kommer överens om att det är det bästa för mig.

Efteråt kommer jag att strålas.
Men först när tumören är ute och den undersökts noggrant på patologen kan
de ta ställning till vilken behandling jag kommer behöva.
Det finns tre grader av bröstcancer.
Grad 1, 2 och 3.
Grad 1 är den mildaste och då är det op + strålning.
Grad 2 op + cellgifter/strålning
Grad 3 op + tuff cellgiftsbehandling

Det vet vi först i slutet på februari.

Livet mina vänner är ALLT annat än rättvist.
Det här suger nått så in i.
Det här kunde JAG och VI varit utan.

Tro mig, jag vet att jag är stark som få.
Men trots det så ville jag nu bara LEVA!!!
Leva så in i bombens.
Ingen press eller stress.
Enkelt och kravlöst.
Få ta dagen som den kommer.

Än en gång är jag och de mina styrda av behandlingar, smärta och tider som skall passas.
Jaaaaaa, jag är så in i tacksam för att jag fångas upp snabbt, tryggt och säkert.
Men nu är det de här känslorna jag känner, och det styr man inte över.

Jag är inte en person som ger upp.
Because.
You can. End of story.

Men tanken var ju verkligen en helt annan.
Jag vet inte exakt vad som väntar mig.
Men jag vet ju att det är ingen smärtfri resa som ligger framför oss.

I sommar fyller jag 45 år.
Jag är 44 år och och har två cancerdiagnoser i mitt “CV”.
Fy f*********n!!!

Men jag har en livskraft som är så stark.
Så   S T A R K! ! !

Min syster vände på Astrid Lindgrens ord.
Livet, livet, livet.
Livet är en berg-och-dalbana.
För de flesta av oss.

Den 8 februari skall jag opereras.
Fram tills dess jobbar jag 50%, för jag måste skingra tankarna.
Men jag måste även samla kraft inför operationen.
Gå promenader och fylla lungorna med frisk luft.
Mobilisera.

Igår var vi tillsammans.
Vår familj och min systers familj.
Vi åt hämtpizza från bästa pizzabagaren runt hörnet och drack något glas rött.
Vi kopplade av och skrattade tillsammans.
För vi har den gåvan.

Idag kommer mamma och pappa upp.
Vi samlas.

För livet pågår och det skall levas så mycket man kan.
Men tro mig.
Känslorna är precis åt alla håll.
Så mycket tårar har fällts.
Och många fler kommer det att bli.
Men emellanåt så skrattar vi med.

Jag kommer antagligen ha många tankar som fladdrar och vill komma ut.
Och att skriva dem är som terapi för mig.

Lova mig en sak.
Gör det som känns bäst för dig.
Det är så viktigt.

Önskar Er en riktigt vacker lördag!
Ta vara på dagen.

Många varma kramar Anna

48 thoughts on “Om knölj*veln som är bröstcancer

  1. Rosita Ohlsson

    Du är stark Anna du klarar det här💕 vi finns här när du faller och gläds med dig när du reser dig igen många styrkekramar 💕💕💕

  2. Fina fina Anna… Ja vad skriver man vid ett sånt här tillfälle egentligen skulle jag ju bara vilja krama dej.
    Förstår det är chock & massa känslor nu & bara ut med allt, det är det bästa. Men vi kommer kämpa med dej ända tills du blir bra för bra det kommer det bli. Det har jag bestämt för det är du så värd.
    Umgås nu med nära& kära & vila när du behöver det.
    Tänker på dej massor. Fast jag inte känner dej mer än såhär så berör du mej så djupt .
    Ta hand om dej & var rädd om dej.
    Varma kramar Helene. ❤

  3. Victoria

    Jag börjar nästan gråta när jag läser ditt inlägg!!😢😢Men du är en kämpe..du kommer klara detta!!❤️💪Önskar dig all lycka till och massor av bamsekramar!!❤️❤️

  4. inger

    Åhhhhhh. .vackra Anna. Hoppas verkligen att det är typ 1….Som du skriver
    Då är det ganska enkelt och smärtfritt. Hem gång samma dag. Exakt två år sedan jag gjorde det. Mannen satt hela dagen med mig på sjukhuset. Sånt känns ju bra. En halvtimme efter uppvaknandet var jag på väg hem. Hoppas det blir lika bra för dig. Kraaaam Inger

  5. Mi

    Åh, vad jag hoppades att det inte skulle vara detta besked du fick. Fast jag inte känner dig så känner jag med dig och hoppas på det bästa. Varm kram.

  6. Victoria

    Tänkte på dig igår och blir så ledsen när jag läser. Men samtidigt känns det hoppfullt för du och din familj verkar vara fantastiska med en positiv energi. Ta hand om dig själv nu och din familj ❤

  7. Pernilla

    Har tänkt på dig Anna vad du fick för besked igår. Finns inga ord för denna j-la sjukdom och vad du ska behöva gå igenom 😢😠. Bryt ihop emellanåt o samla kraft. Du är en envis kämpe Anna med en stor familj runt dig, du vinner även denna gång. Kramar💜💜😍

  8. Christine

    Finner inga ord men skickar en massa varma styrkekramar till dig och dina nära❤️

  9. M Midholt

    Vilket tråkigt besked!! 😥 Hoppas på det bästa… ✊️✨
    Många kramar från mig & familjen!! 💖

  10. Madelene Borkowski

    Åh Anna! Jag är så dålig på att kommentera här, trots att jag faktiskt kollar din blogg varje dag. Nu kände jag att det var dags för en kommentar. Du är så himla bra på att formulera tankar och känslor. Dina ord gick rakt in i hjärtat. Du kommer FIXA detta med hjälp av dina nära och kära som du verkar stå så nära. Tänker på dig! Heja dig! Många kramar Madelene

  11. Raraste Anna. Jag har skrivit till dig på Insta men vill ändå skriva några ord till dig här.
    Ta nu hand om dig extra, extra jättemycket. Lyssna på din kropp. Ta tid för dig själv.
    Tänker på dig!

    ‘All is well.
    Out of this situation only good will come.
    I am safe.’
    Louise Hay

    Kram

  12. Anna,
    Jag läser och läser om och ryser och blir alldeles tårögd. Lever nog mig in i din situation som mamma och mitt i livet.
    Jag tänker på dig och skickar kärlek, värme, ljus och helande styrka.
    Många kramar och vet att vi här ute i bloggvärlden tänker på dig och hoppas att allt kommer att gå bra.
    Vad bra att du har din fina familj runt dig.
    Kram, Anneli i Dalarna

  13. Anna min fina Anna. Jag blir helt förtvivlad, hur är detta möjligt att du ska drabbas på detta sätt. Du är en av de starkaste personerna jag känner och jag vet att du har styrkan inom dig, men……livet är bra jävla orättvist. Bryt ihop när du behöver det, omfamnas av all den kärlek din familj ger dig och ta dig tiden att ta hand om dig. Jag önskar av hela mitt hjärta att jag kunde göra något, du vet att jag finns här när och om du vill prata. Orden stockar sig och tårarna rinner, Anna skickar dig tusen mjuka omfamnade kramar. Tina

  14. Petra

    Många varma tankar och kramar till dig och ett varmt tack för att du orkar dela med dig!! Du fixar detta även om det blir en tuff tid!!❤❤❤

  15. Nä, rättvisa är tyvärr inget man kan åberopa i tillståndet livet. Det förstår man ju direkt då man läser dina ord, som bildar betydelsebärande meningar och som gör att vi alla läsare stannar upp.Livet är sannerligen en berg- och dalbana och jag tror att du gör klokt i att slöäppa fram hela din känslopalett. Inte alla har den gåvan att våga göra det, men du är speciell Anna.
    Du vet att du är modig, men du behöver inte alltid vara stark serru. Att bryta ihop, vältra sig i självömkan och förbanna läget har sin plats här i livet också. Det är förjävligt det här…….
    Vet att vi är många som är med dig och vet att vi är många som bär dig i våra tankar. Vi kommer att följa dig, skicka dig all världens styrka och genast show up om du behöver oss.
    Stay Strong honey……
    Kram från Rektorskan

  16. Madeleine

    Jag har aldrig kommenterat tidigare och känner dig inte, men jag vill skicka en stor kram och bara berätta att du finns i mina tankar. Livet är orättvist. Förstår fullt ut att du måste känna dig så förbannad. Hur många prövningar ska man behöva ta sig igenom? Du klarar detta, tillsammans med dina nära och kära. En sekund i taget blir till en minut som så småningom blir timmar, dagar och månader. Det kommer en dag när du orkar sträcka på dig och se tillbaka på den resan som en del av ditt livsbagage. Var rädd om dig.

  17. Cecilia

    Så ohört orättvist. Att åter igen drabbast..

    Men du kommer komma klarat igen och bli änmera stark o levnadsglad❤

  18. Ååååååh Anna, jag finner inga ord, tårarna forsar ner för kinderna…
    Så J-la orättvist det är <3
    Du är stark Anna ❤️ All styrka till dig och familjen… ta hand om varandra
    Skickar en massa massa varma kramar till dig
    Sandra

  19. Åsa

    Besöker din blogg ibland men har aldrig tidigare lämnat spår. Har tänkt på dig de senaste dagarna och det är med en klump i magen jag tar del av det du skriver idag. Fick för ett år sedan även jag ett besked om bröstcancer. Ett utbrett förstadie där hela bröstet opererades bort. Känner så igen mig i det du beskriver, alla känslor sorg, rädsla, ilska och frustration. Skönt att du fick en tid för operation relativt snart. Tills dess gör vad som får dig att må bra för stunden. Alla styrkekramar till dig❤

  20. Ulrika

    Men älskade vännen!
    Hur är det ens möjligt???
    Det kommer gå jättebra jag vet men man undrar varför… Det blir en rejäl bump i livet (igen) men som ska stärka dej/er och er livsglädje och vetskapen kommer göra att man gläds åt livet på ett annat sätt än om man inte behövt kämpa och prövas men nånstans känns det som det räcker nu… Tänker på er och dej särskilt den 8:e.
    Stor kram hjärtat ❤

  21. Svårt att finna ord i sådan här lägen.
    Det enda jag kan göra är att önska dig all tur och lycka till med allt du ska gå igenom nu.
    Jag har förstått att du är en stark person även om jag inte känner dig. Och jag tror av hela mitt hjärta att du kommer klara detta.
    Många kramar Linda

  22. Agnetha

    Anna, finner inga ord. Så orättvist. För det är det, och det är ok att du känner så. Möter ibland i mitt jobb som sjuksköterska patienter som precis som du verkar ska drabbas av allt. Varför ska vissa behöva prövas mer än andra?Jag lider så med dem, och jag lider med dig. Men du har rätt inställning, och den kommer ta dig långt, precis som din fina familj och vänner. Tillsammans kommer ni klara detta. Som Per Elofsson sa, det är bara att bryta ihop och komma igen sen. Stor varm kram till dig!

  23. Jag har svårt att finna ord i sådana här jobbiga situationer som du är i nu.
    Jag kan bara önska dig alla lycka till på den tuffa väg du nu ska gå. Jag har förstått att du är en stark person även om jag inte känner dig, så jag tror absolut att du kommer klara av detta.
    Många styrkekramar på vägen
    Kram Linda

  24. Hoppas på det bästa, det allra bästa och att du snabbt får bort alltihop och att det är bra sedan. Att det räcker med strålning när de upptäckte detta så tidigt. Och ta väl hand om dig och er, jobba hinner man sen, tänker på din lilla fina tjej också som inte är så liten men förstår allt. Ta tid för vila och varandra, önskar er allt gott!

  25. Sofia B

    Men ah åh nej! Jag var övertygad om att det skulle va en ofarlig klump. 🙁 Jag hoppas att du mår okej (tänker mest fysiskt, antar att du mår rätt kasst psykiskt) så att du har energi att ta hand lite extra om din dotter nu innan operationen, tänker mig att det kanske blir lite tvärtom efter. 🙂 Men du kommer att klara det här! Därför de inte behövde nämna det där ordet. Skriv av dig på bloggen när du orkar och behöver, från gänget här vet du ju att du har full stöttning! Kraam!

  26. Lena H

    Styrkekramar till dig och familjen, så fruktansvärt orättvist. Kraft, mod och styrka till dig ❤️

  27. Susanne

    Tittar in på bloggen ibland. Den är så ärlig så äkta o du har så fint hemma! Tycker mycket om den! Känner dig inte personligen men vill gärna skicka många styrkekramar till Dig❤️

  28. Camilla

    Men så tråkigt med detta besked och bara så orättvist 😕 Du verkar stark och din styrka i att kunna se framåt är ju en fin tillgång i en sådan situation. Önskar dig all lycka och sänder varma styrkekramar från Skåne ❣️

  29. Men Anna! vad ledsen jag blev när jag hörde detta. denna jävla sjukdom som bara bär ångest med sin framfart är ingen värd. Allra minst du som redan genomgått en svår tid med leukemi. Nu vet jag att du är stark och jag hoppas och håller alla tummar att det är en snäll j..ul och inte hormonell. Tur att du fick tid för operationen så snabbt. Många många kramar till er alla.
    Helena

  30. Men oj oj oj! Vet inte riktigt vad jag ska säga. Vet bara att jag vill säga NÅT.

    Jag läser. Håller andan. Läser vidare. Gråter. Läser igen. Låter tårarna rinna. Du skriver så öppet, ärligt, brutalt och fint. Allt på samma gång. Det blir så rakt. Så tydligt vad du känner. På nåt sätt blir det lättare att ta till sig. Att förstå. Eller, att försöka förstå.

    Det gläder mig att du fick sånt fint mottagande och känner sånt förtroende för opererande läkaren! Det gläder mig att du har din fina familj som stöttar!
    Det gläder mig också att du är så stark!

    Du kommer att greja det här! You can! End of story! <3

    Varmaste av alla varma kramar/Lena

  31. Åsa

    Anna!
    Vill bara säga att vi tänker på dig och är väldigt ledsna för din skull. Vi har ju träffats några gånger i samband med husköpet och du är en person som man tycker om med en gång. Ge inte upp. Du klarar detta också.
    Kramar Åsa & Gunnar❤️

Comments are closed.