Vad är ok egentligen..?

Heeeej,

Ikväll har vi varit på informationskväll på en potentiell högstadieskola till juvelen.
Vi fick en mycket positiv upplevelse och det kändes väldigt bra.

Det vi rent generellt pratar mycket om nu är att tro på sin egen känsla och
sin egen uppfattning.

Kommer ni ihåg den där upplevelsen jag delade om när jag började högstadiet?
Ni kan läsa om den här.
Som förälder vill man ju verkligen inte att ens eget barn ska behöva gå igenom 
något som är jobbigt.
MEN, livet är trubbigt och vi vet ju alla att ingen går genom livet utan motgångar.
En del motgångar gör ju oss dessutom starkare…

Den där upplevelsen i sjuan kantades av en del andra saker.
Jag kände mig ganska utstött och var väldigt väldigt ledsen.
Till slut brast allt för mig hemma och jag berättade hur jag hade det i skolan.
Mamma och pappa agerade på en gång.
Vi hade ett möte med min klassföreståndare och kom fram till att det bästa för mig var att byta skola.
Så i åttan började jag en annan högstadieskola.
Rädd, blyg, osäker och fullkomligen livrädd.

Men allt gick ju bra och när jag väl började gymnasiet vågade jag prata lite, 
innan dess var jag extremt blyg.

De här erfarenheterna som vi alla bär med oss är ju både på gott och ont.
Men med hjälp av dem kan man ju även vägleda sitt eget barn.

Vi pratar mycket om att man alltid alltid ska bilda sig sin egen uppfattning om människor.
Bara för att någon annan tycker en sak betyder det inte att du känner likadant för den personen.

Vi pratar om att våga lita på sin egen känsla.
Vi pratar om att våga stå på sig.

“Det här känns bra för mig, jag uppskattar om du respekterar min åsikt eller känsla.”
“Vi tycker inte alltid om likadana saker, men du kan väl vara glad för min skull.”

Med andra ord vi pratar om vad som är ok och inte ok.
Det är inte ok att inte ta hänsyn till andras känslor eller glädje.
Det är oerhört viktigt att kunna glädjas åt andras lycka.

Varken jag eller min man är särskilt kaxiga av oss, men vi står för det vi tror på.
Med åren känner jag allt mer att jag kan stå på mig och säga ifrån när jag känner mig orättvist behandlad.
Precis som när jag skickade det där mailet när jag kände mig kränkt.

Vad känner ni inför det här?
Jag gillar ju verkligen att fundera och gör det ibland så min hjärna blir överhettad…;)
Kom gärna med feedback och berätta vad ni tycker är viktigt, ok eller inte ok.

Kraaaaam Anna

8 thoughts on “Vad är ok egentligen..?

  1. Jag blir varm i hjärtat nr jag läser detta. Särskilt dessa ord ” Det är inte ok att inte ta hänsyn till andras känslor eller glädje. Det är oerhört viktigt att kunna glädjas åt andras lycka” Trist att du blev så dåligt behandlad i skolan, jag formligen avskyr mobbing och taskigheter. Jag jobbar mycket med likabehandling och plan mot kränkande behandling på mitt jobb. Kraaaaam Pia

    • Tack Pia för dina fina ord.
      Det betyder så mycket att få feedback på det man skriver, men framförallt att vi alla ska jobba med att respektera varandra.
      Ibland blir jag rädd när jag ser hur människor behandlar varandra… och ibland blir jag arg när jag själv känner mig orättvist behandlad.
      Ta hand om dig!
      Varm kram Anna

  2. Gumman…förstår helt dina tankar och funderingar. Som du vet började min stora 7:an i höstas och bytte skola, fick nya klasskompisar och ALLT var nytt – mammahjärtat var oroligt för allt!! För skola, vänner (nya, bra, dåliga) ja du vet…man vill att barnen ska känna av det där själv men det är SVÅRT – bara att lita på att den kärlek, visdom och respekt man proppat dom fulla med under deras uppväxt gjort sitt…ja å i mitt fall så JA det hade jag tydligen för jag har fått höra allt möjligt om klasskompisar som är bra, andra som är dåliga, nya vänner som är helt annorlunda än personer man brukar “hänga med” men helt fantastiska personer…har fått höra saker som: mamma XXXX, klär sig i helt svart, älskar hård hårdrock men du ska höra honom när han spelar musik eller se när han målar…han är så fantastisk, sen så är han nog dem mjukaste personen jag mött som gråter för allt. Så ja döm inte hunden efter håren 😉 Det kommer bli bra för er “lilla” stjärna – med så mycket kärlek hon får så kan det inte landa mer än bra!
    KRAM

    • Hej fina,
      Å Taaaaack verkligen för dina fina rader <3 Så himla fint att få den feedbacken och höra hur du tänker och har det med din skatt.
      Ha de så fint!
      Kram Anna

  3. Jag har lärt mina barn, precis som du skriver här, att alltid bilda sin egen uppfattning om personer, och att alla är vi olika och tycker olika. Jag säger också ofta till barnen att behandla andra så som du själv vill bli behandlad, och om någon är dum mot dig, då menar jag mer om någon retas eller slåss, så var inte dum tillbaka, för då visar du att du är precis lika låg och korkad som den dumma personen.
    Tyvärr så är avundsjuka och svartsjuka oftast orsakerna till varför elaka rykten, och till viss del mobbning också, sprids. När man är barn är det självklart svårt att veta hur man ska bemöta det, det slutar med att man bara tar emot all skit och mår ännu sämre. När det gäller utsatta barn så är det, tyvärr, oftast så att de är dem, offren, som måste byta skola, när det egentligen borde vara förövarna som ska byta skola. Jag tycker det är helt fel. Framför allt när man, som du var, är extremt blyg och osäker. Nu gick det ju bra för dig, men det gör ju inte det för alla som tvingas byta skola pga att de har blivit mobbade i den förra skolan. I vissa fall har det blivit ännu värre i den nya skolan. Du hade tur 🙂
    Tyvärr är det också så att denna avundsjuka och svartsjuka gör så att en del inte kan glädjas åt andras lycka. Det är ju tydligen ett fenomen för oss svenskar att vara såna då “den svenska avundsjukan” och Jantelagen är begrepp även utanför Sveriges gränser. Jag har bott utomlands i några år och det lärde mig verkligen hur folk i andra länder ser på svenskarna, och jag fick ju själv se att folk i andra länder är så mycket öppnare och gästvänligare.
    Ja, det var lite av det hela i allmänhet, men i ditt fall, med er dotter, så är det bara att fortsätta som ni redan gör 🙂

    Nu känns det som om även min hjärna blev överhettad… 😉 Du kommer med så mycket intressanta tankar och frågor.

    Kram och fin dag till dig ♥

    • Hej söta du,
      Stort TACK är att du ville dela med dig av dina tankar till mig <3
      Känner mig oerhört ödmjuk inför att få ta del av hur du tänker.
      Ikväll är jag definitivt överhettad i min hjärna och ganska slut så nu tänkte jag ha en dejt med kudden 😉
      Kram Anna

  4. Hej min skatt…
    Det är bra att tänka och fundera mycket..men ibland är jag rädd att du oroar dig lite föööör mycket för T… Jag tror hon har skinn på näsan och jag tror hon har blivit så stark i sig själv det senaste året så hon kommer klara högstadiet hur bra som helst… det kanske till och med kommer bli den bästa tiden i hennes liv…;)
    Det är så hemskt det du var med om…
    Jag bytte ju skola 2 gånger som liten pga att vi flyttade… det var lite tufft att komma helt ny och inte känna en kotte….men inte en enda gång kände jag mig utanför…det är jag tacksam för….
    Sina barn oroar man sig ju ständigt för men jag tror att vi kan inte göra mer än att stärka dem i att stå upp för sig själva och träna dem i att “tala för sig själva”…
    DET har du lyckats bra med min vän… å tänk va…snaaartsnaaaart kommer du slippa de där bilköerna…det kommer bli så bra!
    Kraaaaaam Katarina

    • Å fina du…
      Som jag saknar dig…
      Du känner till de där knapparna och det är precis sant.
      Nu är jag så slut så jag ska krypa under täcket…
      Varma kramar Anna

Comments are closed.