Det blir en spartansk jul i år…

Heeeeeej där,

För att komma i lite stämning plockade jag fram adventsljusstakar idag.
Lamporna tar jag med till lägenheten till helgen 🙂

Det kommer ju att bli en ganska spartansk jul här i år.
Så mycket mer än några adventsljusstakar och stjärnor blir det ju alltså inte i år.

Har ni börjat pynta än?

Tyvärr känner jag mig som en ganska usel bloggvän just nu…
Tiden räcker inte till för att drömma mig bort i bloggosfären.

På något vis känns det som att något nytt hela tiden dyker upp som man inte tänkt på.
Som de evinnerliga löven på den gigantiska gräsmattan som vi måste ta itu med… booooring!

Note-to-self: 
Jag är ingen Mandelmann som gillar att räfsa löv i en evighet, plantera lökar,
förbereda för vårskörd och liknande.

Jag beundrar de som gör det, men har inte tålamod eller lust till det själv.

Dessutom är jag inte riktigt skapt för det längre.
När kroppen liksom inte riktigt är så stark som man ibland själv tycks tro och då gärna tar i för kung och fosterland.
Kanske för att jag vill visa att jag med gör en himla massa saker, bara att de inte syns lika tydligt alla gånger…

Tänker tillbaka till kvällen på dansgolvet.
Då var julmust (jag körde ser ni;-)) och discomusik allt som behövdes för att få mig att slappna av.
Idag har huvudet dunkat i omgångar mest hela tiden.
Antagligen för att helgen lider mot sitt slut och man aldrig tycks veta om man är i fas…

Jag har flyttat mååååånga gånger.
Många gånger sen den dagen jag flyttade hemifrån.
Jag tror det kan vara så där 15 gånger.
Men jag kan ärligt säga att detta är den jobbigaste flytten hitintills.
Kanske för att jag inte alls är i riktig balans.

Men jag ger ju aldrig upp.
Måste hitta en ny endorfinkick tror jag.

Varm kram Anna

 

4 thoughts on “Det blir en spartansk jul i år…

  1. Jag har inte börjat än. Om inte min amaryllis som står på köksbordet räknas. Ser fram mot att få börja pynta och greja.

  2. Den ljusstaken är vansinnigt fin! Det är så himla härligt att ni är så pepp på flytt, det underlättar ju när somliga saker känns tungrodda. För så är det ju…..inga förändringar är som att kläcka räkmackor inte. Själv downsizade jag julen för flera år sedan och det har känts ljuvligt leasure. I år blir det första julen utan min lilla mamma och det känns i hjärteroten, det måste erkännas. Förvisso var hon ju dålig redan förra året – ramlade den 7/12 och bröt sig, men hon fanns ju. Jag tänker att jag är så lyckligt lottad som fick ha min mamma i alla mina 48 år och tänker på alla dem som blir moderslösa tidigare. En mamma är liksom alltid en mamma. Jag saknar henne galet mycket.
    Kram Rektorskan
    http://happyvardag.se/2017/11/27/trasslande-tassar-lite-har-och-var/

    • Hej vännen,
      Nä det ska gudarna veta att förändringar medför en del mental ansträngning… Men det blir bättre sen.
      Ja, det är så svårt att sätta sig in i den situationen… Men jag känner för dig ska du veta, för mamma är ju liksom mamma…
      Ha en fin kväll!
      kram Anna

Comments are closed.