Oss systrar emellan

Hej hej,

~Har du nån syster eller bror?~

Jag har den stora lyxen att ha en av varje ♥
Min syster och jag bor nära varandra, snart riiiiiktigt nära 🙂
Medans vår bror bor i huvudstaden, så av förklarliga skäl träffas 
inte vi lika ofta.
Men nu är det bara tre veckor tills vi alla åker upp för en helg ihop ♥
I Stockholm finns även min mans moster som vi med
längtar efter att träffa.

Familj, vänner, nära och kära.
Det är ju det i livet som verkligen betyder något.

Som ni säkert förstått så står min syster och jag varann väldigt nära.
Vi har ju tom samma DNA.
Iaf har vi haft det och jag vet inte hundra om det ändras efter en tid, 
men efter att jag fått hennes stamceller så hade vi identisk DNA.
Det är rätt coolt.

Jag är uppvuxen med syskon och vet vilken gåva det är.
Min syster och jag är verkligen lika och olika.
Vi har båda lätt till skratt och gråt.
Vi kan flamsa och tramsa.
Och vi kan ha de djupaste av samtal.

Ända sedan den dagen då jag fick första påsen cellgifter visste jag.
Det hade vi pratat om.
Läkaren var väldigt noga med att upplysa mig om vad som hände med kroppen.
Det var fråga om liv och död då.
Det fanns ingen tid att plocka ut några ägg.
Jag visste att jag inte skulle kunna få fler barn.

Tro mig det smärtar.
Det smärtade även när hoppet väcktes till liv igen när läkare
från Stockholm trodde att det skulle gå att plocka ägg innan
transplantationen.
Jag började hoppas igen.
Men det gick ju inte…
Det var redan för sent.

Det är en sorg jag har fått bearbeta.
Men det är inget jag hållit hemligt.
Jag har varit väldigt öppen med det.

Men tro mig, 
ibland har jag gråtit för att jag inte kunnat ge mitt barn ett syskon.
Kanske kunde vi ha adopterat…
Men sjukdomen har snott min energi & fysik under många år.

Så tack gode värld för den juvel jag har!!!
Denna underbart vackra, ödmjuka, goa, härliga varelse som är min dotter.

Om några veckor kan vi skåla för att 10 år har gått!!
Tio år sedan söstra mi’s stamceller tog över i min kropp och gjorde mig frisk.
Det är så förbannat coolt!

Vi gjorde det vi behövde där på sjukhuset.
Alla på hemmaplan gjorde världsmästarinsatser.
Ovärderligt ♥

Det var lite tankar jag haft inom mig ett tag…
Hoppas ni uppskattar att jag delade dem med er.

Ha en vacker fredag!

♥ Varm kram Anna ♥

14 thoughts on “Oss systrar emellan

  1. Helen

    Även om dina dalar och motgångar är och varit svåra så gör du något viktigt. Du sprider kloka tankar och kunskap och tar vara på här och nu!

  2. Anna

    Kram till dig! Jag har inga syskon. Som liten var det inget jag saknade men nu när jag är 45 så skulle det va skoj. Förstås så är det dom med fina syskonrelationer jag tänker på då.
    Då jag inte följt dig så länge undrar jag vad för sjukdom du varit sjuk i? Någon slags cancer antar jag.
    //Anna

    • Hej Anna,
      Jag har haft Akut Myeloisk Leukemi. Det är ett snabbt förlopp så jag fick besked på fredagen och började min behandling på måndagen.
      Idag mår jag bra.
      Ibland är det ju även så att man kan ha väldigt nära o syskonlika relationer med andra, som min dotter har med sina kusiner 💖
      Ha en fin fredag och tack för din hälsning 💖 Kran

  3. Och här sitter jag och gråter. Så fantastiskt Anna. Heja dig, livet, systrar och bröder, små juveler och kärlek i överflöd.

    KRAM och finaste fredagen till dig!

  4. Mi

    Hej Anna! Jag känner inte dig men brukar läsa din blogg. Anledningen till det, är att vi funderade först på att köpa det hus som ni sedan köpte. Jag tycker att det har varit så kul att följa ert arbete med huset. ( Vi köpte ett annat hus som vi har hållit på att renovera ) Du skriver så fint om både det som är lätt och det som är svårt i livet. Jag önskar dig och din familj lycka till i framtiden och jag fortsätter nog att följa din fina blogg. Varm kram!

    • Hej Mi,
      Men vilket sammanträffande! Hoppas ni hittade det ni sökte och trivs bra där ni är 🙂
      Vi flyttar ju verkligen inte för att vi inte trivs, men när livet blivit så komplicerat är det liksom inte värt det.
      Nu kräver vårt liv närhet och enkelhet, vi vet ju aldrig vad livet för med sig och allt är ju under ständig förändring.
      Blir verkligen jätteglad för din hälsning och dina fina ord.
      Jag hoppas verkligen du vill hänga med på nya äventyr!
      Varm kram Anna
      Ps: min kusin har med alltid kallad sig Mi, men heter Maria som du, så jag blev lite extra varm i hjärtat av det <3

  5. Inger

    Tänk att få en sån sjukdom när man är så ung. Men vilken tur din syster kunde hjälpa dig. Och att du blivit frisk. Underbart. Du verkar så ödmjuk och tacksam. Och vacker är du. Ha en underbar helg. Kraaaam Inger

    • Inget man önskar sig, men svårt att värja sig när sjukdomen slår till… Ibland fattar jag ärligt knappt själv vilken resa det har varit emellanåt.
      Tack för dina oerhört vackra och fina ord.
      Värmer verkligen i hjärtat <3
      Stor varm kram Anna

  6. Så fint skrivet! Fantastiskt!<3
    Själv har jag en storebror och brorsbarn, men vi bor tyvärr väldigt många mil ifrån varandra. Men tur att telefon finns! Jag och min bror förlorade vår pappa för snart 9 år sedan, och det kommer nog alltid göra att vi står varandra nära.
    Kram

    • Tack söta du 💖
      Avstånd är verkligen jobbiga ibland, men man får som du säger nyttja de medel som finns för att känna att man är nära 💖
      Ha en fin helg kära du!
      Kran Anna

Comments are closed.