När man bara vill kunna dra med trollspöet…

Hej alla vackra människor!

Känner att mina inlägg blir allt svajigare och otydliga. 
Det är mycket som man ibland behöver ta ställning till och bestämma sig för.

En sak har jag kommit fram till.
Min hälsa har tagit och tar stryk.
Jag bad om ett utdrag från vårt personalsystem och det visar ju det jag redan visste.
Inte ett enda år utan att jag “trillat dit”.

Det är ju ohållbart att leva så. 
Då måste man börja titta på hur man egentligen lever och det är ju en process som tar tid.
Slumpen gjorde att jag träffade på min läkare (hematolog) på mitt jobb i torsdags.
De hade läkarkonferens där och jag fick tillfälle att prata lite med henne.
Så på måndag ska de ringa mig om en tid.

För mig så känns de relationerna jag har till mina läkare lite speciell.
Nu menar jag absolut inte att de behandlar mig annorlunda än nån annan,
men de är ju också människor och man “klickar” bättre med en del.
Så är det ju ändå.

Jag är ju verkligen i grund och botten en mycket glad och positiv person.
Men just nu går jag mest omkring med en stor klump i halsen och “gör det jag ska”.
När jag lämnade jobbet igår var jag blossande röd i ansikte och på halsen.

Jag klarar av att jobba och jag är en väldigt effektiv arbetstagare.
Men efter minst åtta timmar på jobbet är jag som ett vrak.
De där 30-40 minuterna hem blir liksom en kamp om att hålla mig vaken och hålla mig på vägen.

Som ni förstår är detta ingen lätt ekvation.
Ingen man löser på en kvart.

Jag är ju lite rädd att mitt just nu deppiga beteende skrämmer bort er.
Men jag kan liksom inte låtsas att jag är glad och pepp när jag inte är det.
Då känner jag mig falsk gentemot er som tar er tid att ta del av mig och mitt liv.
Jag har ju valt att blotta mig en del.
För att det känns bra för mig.
Och för att jag nu vet att ni är fler som känner er lika vilsna som jag.

Igår var stumpefi och jag hos några vänner.
Maken besökte ölfestivalen.
Ikväll ska vi med träffa vänner och gå på KalmarRevyn.
Släppa tankarna för en stund och sväva bort i något som är roligt.

Så T A C K för att ni läser och kommenterar.
Det betyder mer än ni någonsin kan ana.

♥ Stor varm kram Anna ♥

23 thoughts on “När man bara vill kunna dra med trollspöet…

  1. Ulrika

    Finns för dej vännen om du behöver eller bara vill ha sällskap det vet du. ❤️
    Stor kram till dej Anna

  2. Christine

    Jag läser det du skriver, varje dag, och läser även mellan raderna… En sjukskrivning en tid, kan ju vara på deltid, borde vara möjligt för dig trots vårdens och Försäkringskassans strikta regelverk. Så att du får hjälp av vården att må bättre och även får hjälpa dig själv genom mer fri tid och återhämtning, hitta balansen som vi alla så väl behöver.
    Jag tycker det är fint att du skriver av dig om en del här, det är en styrka att kunna/våga dela även det svåra.
    Stor kram?

    • Tack snälla Christine för ditt råd.
      Det är det vi ska diskutera hos läkaren.
      Studien som jag ska delta i har med mina symptom och svårigheter att göra och nu har man ju sett ett starkt samband med den mentala tröttheten kopplat i efterförloppet av stamcellstransplantstion.
      Så jag lägger mitt hopp till att det kan vara en lösning för mig, samt hjälp med verktyg för hur man kan underlätta för sig i vardagen.
      Hoppas du får en fin lördagkväll!
      Kram Anna

  3. Eftersom jag vet exakt vad du pratar om så kommer ett litet råd. Kanske inte hjälper direkt men i långa loppet. Älska dig själv . Hemligheten är att välja tankar som gynnar en, som får en att må bättre. På så sätt programmerar man om sitt undermedvetna som styr mer än 90% av ens liv. Det tar lite tid, det går upp och ner men det ger resultat! För varje gång du få bekräftelsen om att du kan styra dina tankar och därigenom förloppet tar du tillbaka din medvetna skapande kraft!

    Säg till dig själv på morgonen:Vad det nu händer idag är min prioritering att må bra inombords!Jag är mitt livs viktigaste person och är mitt beslut att hedra mig själv i varje ögonblick av denna dag.

    Valet att älska dig själva är en färskvara och du behöver förnya valet varje dag! Medvetet. Kraaam Pia

    • Pia…. Du har så väldigt rätt.
      Dina ord går rakt in i hjärtat på mig.
      Tack för dina kloka ord, jag ska försöka bli snällare mot mig själv..
      Varm kram Anna

  4. Anette

    Hej!

    Jag tycker att du är väldigt klok och insiktsfull som funderar över alla dessa frågor om livet, hälsan och vad som är viktigt, egentligen. Det är alldeles för många som “rusar fram” i livet utan att reflektera, kanske av rädsla (för att känna efter) eller kanske på grund av sin personlighet. Men jag tror att det är jätteviktigt att stanna upp ibland och verkligen fundera på “vad man vill att livet ska bestå av”, både för sin egen skull och för sina nära och käras skull.
    Och var inte orolig för att det du skriver ska skrämma bort dina läsare från bloggen, för jag tror att vi är många läsare som gillar när det som skrivs känns äkta och ärligt. 🙂

    Kram Anette

    • Tack snälla Anette, det betyder mycket att du skriver till mig.
      Det känns ju falskt från min sida om jag visar upp en sida som inte alls stämmer liksom…
      Hoppas din helg varit fin!
      Kram Anna

  5. Mi

    Ärligt att skriva som du gör. Tror de flesta känner som du ibland, men inte vågar skriva det. Skickar en varm kram från en som brukar läsa din fina blogg.

    • Tack snälla Mi!
      Det är ju ändå lite skrämmande att blotta sig så.
      Men samtidigt blir jag ganska lättad.
      Tack för att du läser <3

  6. Carina Jacobsson

    Jag är inte den första att erkänna att du är inte ensam och inte tråkig du är klok och insiktsfull och ärlig!Jag har känt precis som du och kämpat som bara den i flera år men har kommit fram till att vi har bara ett liv och det ska vi vara rädda om och det innebär också att man ibland måste vända sig inåt för att orka gå på livets stig!Stor kram till dig fina Anna från mig och håll mig underrättad om studien du ska vara med i väldigt intressant.

    • Jag lovar att hålla dig underrättad.
      Har inte fått något tid än, men hoppas få det så snart som möjligt.
      Ja, du och jag borde ju veta det eller hur…- att vi bara har ett liv. Och man vill ju bara leeeva det fullt ut då.
      Varma kramar Anna

  7. Tycker verkligen att du gör rätt som skriver som det är på din blogg, känns ju fel att vara helt uppåt på bloggen om det inte känns så även om vi inte skriver allt på våra bloggar. I ditt fall är det ju medicinskt med din trötthet men barn, jobb och hem tar ju sin tid. Jag har alltid haft fullt upp med mycket jobb, aktiviteter och tre söner ganska tätt sen är ju jag sån som många andra (kvinnor) saker ska ju vara på ett visst sätt. Jag hade några år när barnen var små som jag sov 4 – 5 timmar per natt för att jag skulle hinna ALLT jag ville… Det håller ju inte i längden så flera gånger har jag varit på väg att bli totalt utmattad (senast i höstas) men när det känns som värst så rannsakar jag mig själv, vad är viktigast!? Inte alltid så lätt, vissa saker måste ju göras men jag tror att ibland måste vi nog sålla bort det som känns viktigt men kanske inte är det…
    Hoppas de hittar nån lösning för dig för det sliter mycket på en kropp att må sådär. Stor kram till dig vännen, Suss

    • Ja, för mig blir det så svårt – som att jag bara hittar på då och det går bara inte.
      hu du…. Tur att den tiden är förbi. Att inte få sova ordentligt är verkligen som tortyr.
      Hoppas din helg varit fin!
      Kram Anna

  8. Agnetha

    Tror säkert att du är en väldigt effektiv arbetstagare, kanske jobbar för flera än en? Kan du ta det lite lugnare på jobbet, prata med din chef. Tar du raster och lunch eller bara matar du på? Tyvärr har jag märkt att det är ingen som tackar en för att man jobbar på som en idiot. Man hinner det man hinner. Hoppas du kan få hjälp från sjukvården, men finns det något du själv kan ändra på? Jobba mindre, vara ledig en dag i veckan och bara vara.

    Ni har ett fantastiskt hus som jag förstår ni vill bo kvar i. Vi har valt att bo i stan. Att kunna cykla till och från jobbet är värdefullt för oss. Oftast är det det som väger tyngst när vi ibland får för oss att flytta utanför stan, för att få ett lite större boende. Det tar nästan lika lång tid för mig som för dig att ta mig till och från jobbet, men att göra det på cykel ger mig frisk luft, kroppen får arbeta och jag får värdefull tid för mig själv och skingra mina tankar. Jag känner mig pigg både när jag kommer fram till jobbet och när jag kommer hem.
    Viktigt är ändå att du nu uppmärksammat ditt problem, bara det är en bra bit på vägen för att komma fram till en lösning. Lycka till!

    • Ja, jag tror med att när man blivit medveten om något så kan man lättare söka lösningar.
      Tack för dina kloka ord!
      Kram Anna

  9. Att prioritera sig själv i livspusslet och bruset som ständigt pågår är inte enkelt. Definitivt inte om man är duktig flicka. Ty du är ju inte bara duktig flicka hemma och vill hinna allt och ha det på ett visst sätt och finnas till för alla och orka allt och …..Jag satsar min högra fot på att du är exakt likadan på ditt jobb. Du är den där lojala, pålitliga, flexibla och alltid så tålmodiga anställda. Som snor på, täcker upp, sopar vägen för andra och roddar. I grund och botten handlar detta om personlighet och egenheter. Det handlar om att ta kontroll över den duktiga flickan inom sig och att ta kontroll över sitt kontrollbehov. Helt orimligt svårt I must say, men tyvärr enda vägen till harmoni och välmående. Jag är där ibland. Allt oftare faktiskt. MEN så ramlar jag tebax, faller in i gamla mönster och blir skitförbannad på mig själv. Börjar om och…..Man måste helt enkelt ha en ängels tålamod med sig själv. Och utse någon annan som drar i handbromsen åt sig. Att vara sjukskriven på halvtid/deltid kan vara toppen, men sällan arbetar människor halvtid/deltid i realiteten. Ganska ofta, för ofta, blir det bara fler saker på mindre tid och lägre lön. Jag tror du behöver bryta mönster helt och hållet. Sjukskriven, arbetsträna på deltid på annan arbetsplats alt på vanliga men inte vanliga arbetsuppgifter eller något ansvar (så gör jag med mina medarbetare om någon mår mindre bra. Har två i det läget just nu. Inte alls arbetsrelaterat, men ändå). Snälla Anna, du måste tänka på dig själv. Sluta kämpa med att komma tillbaka till ork och tempo som förr – det är ju det som får dig att må dåligt. Du är på tok för snäll raring……
    Kram Mia
    http://happyvardag.se/2017/02/11/vardagsmotionen-kirrad/

    • Det tror jag på och hoppet överger mig inte så snabbt tack o lov <3
      Hoppas du trivs i din nya bostad!
      Kraaaaaamar Anna

  10. Fina, fina Anna. Så stark du är, mitt i en jobbig tid. Ärligheten. Jag tror, att den kommer hjälpa dig i långa loppet. Ni har en plan. Heja, heja Dig och Er. Och STOR KRAM från lilla mig, som liksom känner att jag skulle ge dig en kram på direkten, ifall vi möttes i verkliga livet. Bara för att du känns som Världens Finaste Anna. Inifrån och Ut. <3

    • Å söta lillafrun <3
      Den kramen hade besvarats på en gång, för att du känns som världens finaste genuinaste Lilla Fru!
      Kraaaam Anna

Comments are closed.