Les is more – vill ni följa med?

Heeeej där!

T U S E N Tack för er respons igår!!!
Det känns så otroligt fint att få dela det med Er och att få den förståelsen och responsen tillbaka.
Jag är verkligen väldigt berörd av ert engagemang.

***

Vi hade en RIKTIGT fin lördagskväll igår 🙂
Vi var fyra par som träffades på Pinchos och åt, premiär för oss alla!
Pinchos öppnade i Kalmar för inte så länge en (typ tidigt i höstas eller nått sånt?)
En riktig höjdare tyckte vi allihop!
Sen var vi på Kalmarrevyn Fullmatad och skrattade så vi nästan grät 😉
Tänk så befriande det är att bara skratta helt hejdlöst ibland!

***

Det är en sån kväll man har med sig och tänker att det är det här jag vill fylla livet med.
Så framöver kommer vi göra lite av en livsstilsförändring.
Vi börjar med att på riktigt göra oss av med allt som vi inte använder.
Jag hoppas ni vill följa med på vår resa mot ett enklare liv.
Man kallar det även “Simple Living” och det finns en del litteratur i ämnet.
Jag tänkte ge er lite tips kring hur vi tänker och hur vi ska lägga upp det.
Det låter kanske flummigt, men det är nödvändigt och ett steg i rätt riktning för oss.

***

Önskar Er en riktigt fin söndag ♥
Vi ska ta oss an kattvind nr.1 här nu.

♥ Varm kram Anna ♥

10 thoughts on “Les is more – vill ni följa med?

  1. Hej raraste Anna!
    Åh, tycker du är så stark som delar med dig så öppet här på din blogg. Det behövs bloggare som dig som delar båda sidor av livet.
    Är inte uppkopplad så mycket just nu då det är annat som oroar och tar upp tankarna och nästan all kraft. Men fortsätter kikar in lite då och då. Ska bli jätteintressant att få hänga med på din Simple Living- resa. Som du vet är ju detta något som ligger mig varmt om hjärtat:-)!
    Sänder kärlek och många kramar din väg!
    //Tina

    • Tack du fina Tina!
      Ja, jag vet ju det och jag tänker på dig när jag håller på och rensar.
      En kattvind klar och en hel del är utrensat. En bit i taget…
      Ta hand om dig vännen!
      Värme & kärlek,
      Anna

  2. Spännande inriktning! Jag tror på det där med att våga ta ut ny färdriktning, när den man kör efter inte är tillfredsställande. Inte alla människor vågar blicka inåt och vända ut och in på sig själv – det är ett klokt och modigt val du/ni gör. Vår resa på samma tema tog sin start för snart 3 år sedan. Som du vet dog min bror och helt ofrivilligt blev allt plötsligt ställt under lupp. Vid svåra förluster ifrågasätter man gärna sig själv, alla runt omkring men framförallt vad det är man verkligen fyller sitt liv med. Vid kistan lovade jag min bror att fortsätta leva och älska för honom också, men framförallt lovade jag honom att föra hans tankar om det goda livet vidare. Det innebar en ganska stor förändring i sättet att organisera liv och leverne för rektorskan. Min bror var en inbiten livsnjutare och rektorskan, tja hon var en inbiten lutheransk effektivitetsgeneral. Det har varit en mycket tuff resa, det är en tuff resa men när jag blickar tillbaka så är jag stolt över hur mycket jag har ändrat för att hedra min bror.
    Numera planerar jag mycket mindre, är mycket snällare mot mig själv, njuter betydligt oftare och skrattar massor. Jag har behållit somliga saker som är viktiga för mitt välmående (otroligt viktigt att våga sätta ner foten kring det. Städning är en sådan sak, motion en annan), men vi lever så mycket mer flexibelt, fritt och utan en massa måsten. Nöjer oss med det vi har, strävar inte ständigt efter att ändra, renovera, köpa nytt eller göra saker för att man tror att det förväntas av oss.

    Ska bli spännande att följa er resa. Heja på dig fina Anna!
    Kram Mia
    http://happyvardag.se/2017/02/11/vardagsmotionen-kirrad/

    • Tack Mia för att du delar din resa med mig <3
      Ja, det krävs nog en del mod att göra större förändringar i livet.
      Jag vågar påstå att förändringar är just det som skrämt skiten ur mig här i livet.
      Livet har varit kantat av en hel del trauman och svårigheter så nu när allt liksom ställs på sin spets känner vi att vi måste leva livet lite enklare och inte krångla till det för oss för mycket.
      Ha en fin kväll finaste Mia!
      Kramar Anna

  3. Sitter sällan vid datorn, där det är lättaste att svara, men nu så… 🙂 Usch så tråkigt att du inte är pigg, jag är likadan just nu tyvärr. Ibland orkar jag massor, och ibland inte ett skit. Jag jobbar 50% och är sjukskriven 50%, och känner att det är max just nu vad jag orkar med.. Det är så mycket på jobbet, de gör om.. vi ska jobba 38 timmar/vecka, men vi får inte mindre att göra – tvärtom. Det går liksom inte ihop. Min kropp har sagt STOPP, vet att det är många fler på jobbet som borde säga ifrån innan de också går in i väggen. Jag hade en jobbig tidiga vår/tidig höst på jobbet, då jag bröt ihop.. Man är ingen robot och orkar inte hur mycket som helst. Jag HOPPADES att det var en liten varningssignal för de ”däruppe” på jobbet, men tyvärr blir det inga förändringar. Men jag är glad och stolt att JAG sagt ifrån i alla fall, att mina läkare – både på företagshälsan och här hemma – hjälper och stöttar mig.

    Kraam Therese

    • Hej söta du!
      Tack för att du ville dela detta med mig.
      Kroppen säger ju stopp till slut. Man gnetar och kämpar på, men till slut tar det ju verkligen stopp.
      Jag blir så beklämd när ag läser om de omorganisationer som ska genomföras på ditt jobb, knappast de som bestämmer som ska jobba efter det ju.
      Där har de inte förstått att arbetstagare som mår bra på jobbet också gör ett bättre jobb, just för att man trivs på jobbet.
      Hoppas verkligen att du får må bättre snart.
      Annars kanske det finns möjlighet för dig att byta arbetsplats..?
      Ta hand om dig!
      Varma kramar Anna

  4. Här har vi rensat med… Min garderob och smyckeslåda än så länge. Lämnat 2 Icakassar med kläder som en kompis ville, en kasse till mamma, en till syrran och en del hamnade i dotterns garderob. Har skickat in guldsmycken som jag aldrig använder… Det blir nog en liten slant.
    Skönt att rensa!
    Kram Stina

Comments are closed.