Min historia…

Hej….

Jag har förinställt det här inlägget, för idag är jag så fokuserad på min uppgift.
Om ni vill, så kommer här min historia, eller en del av den iaf.

Idag är det på dagen exakt åtta år sedan jag var på en tjejresa till Köpenhamn.
Det var vår och livet skulle ju bara vara härligt.

Vi skulle shoppa, sitta på uteserveringar och sippa på vin, babbla och ha roligt.

Men min dag bestod mest av hur många värktabletter jag kunde stoppa i mig och en feberfrossa på tåget på väg hem.
Jag tror nog aldrig jag haft sån smärta i ryggen i hela mitt liv.

Eftersom jag då var ensamstående med min lilla flicka, precis 2 år, kom min pappa (de bor i Karlshamn) och hämtade mig på måndagen. Febern ville inte släppa och jag orkade inte ta hand om mig och dottern då jag var väldigt sjuk.

Mamma tog mig till vårdcentralen där jag blev hemskickad med lite värktabletter som jag skulle ta för att jag skulle kunna äta. Jag hade så fruktansvärt ont i halsen och kunde knappt svälja.
Läkaren var väldigt otrevlig och tyckte inte det var så farligt, det var ju ingen halsböld.
Inga prover togs..

Jag spydde hela natten och dagen efter kunde jag knappt ta mig ur sängen själv. Mamma tog mig återigen till vårdcentralen där ett CRP togs… Som låg på 175 om jag inte minns fel.
Det gick inte att ta miste på deras oroliga miner och vi skickades återigen upp till öron-näsa-hals och togs emot av samma läkare… Där vi möttes av: “Å, så ni är här idag igen…”

Jag fick dropp och skickades med ambulans till Karlskrona.

Nästa dag kom en hematolog in till mig och sa att jag mest troligtvis hade en allvarlig blodsjukdom.
Jag förstod vid det här laget absolut ingenting, än mindre att jag skulle ha cancer.

Ytterligare en ambulansfärd som denna gång tog mig till Kalmar och medicinkliniken, avd. 18.
Där och då förändrades allt. Jag blev sedd och jag blev bemött med värme och ödmjukhet.

Min syster mötte mig och vi grät. Det är den 11 maj och jag gör mitt första benmärgsprov.

 img_0640_132515865_thumb img_0645_132516406_thumb
(Det här är mina egna bilder och ett av många benmärgsprov jag har gjort)

 

Jag minns att jag nån gång sa till min läkare Gunhild:
“Jag vänjer mig aldrig vid dem…” “Anna, det är inte meningen att du ska göra det”

KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERA
(Jag bodde på Mc’Donalds huset i Stockholm efter transplantationen)
KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERA
(Så fort det gick hade jag min lilla gullunge hos mig)

k750-007_145986591_thumb k750-008_145986724_thumb k750-010_145986912_thumb pict0003_145987598_thumb pict0043_145987869_thumb
(Frisk luft var viktigt, men jag var tvungen att ha munskydd på mig och fick absolut inte ta i något med händerna.
Jag fick lov att komma hem på permission över jul det året 2007 efter transplantationen som skedde i oktober 07)

Läkaren som gjort provet kommer sen in och meddelar: “Det är som vi trodde. Du har Akut Myeloisk Leukemi och det kan man dö av… Men naturligtvis ska vi göra allt för att hjälpa dig och för att det inte ska bli så. “ 

Två dagar senare får jag min första dos cytostatika.

Och här är jag nu. Åtta år har gått och jag lever. Jag lever, och för det är jag så tacksam.

jag_sommar08

Den här bilden är från sommaren 2008, på Djurgårdsfärjan i Stockholm. 
Jag är på semester med mina föräldrar och hälsar på min bror.

Jag får hjärtklappning när jag delar det här.
När jag ser bilder från den tiden.
Sen samtidigt ser jag att jag ler på alla bilder.
Jag är omringad av värme och kärlek.
Jag kämpar och de peppar.
Vi gjorde det.
Tillsammans besegrade vi cancern!

Så var i dagen och lev i nuet.
Gårdagen kan vi inte påverka, men morgondagen kan vi styra över.
Lev ditt liv som DU vill leva det och var rädd om dig själv!

This is my story… eller som sagt, en del av den.

♥ Varma kramar Anna ♥

DSC_9632-680x1024

Det här är jag… nu, här i livet…

31 thoughts on “Min historia…

  1. Kära nån, vad du fick mig att gråta nu..
    Så starkt av dig att berätta din historia! Och så fantastiskt att du vann över cancern!
    En stor, stor styrkekram till dig!

    Kram Jonna

  2. Fantastiskt Anna! Vilken resa du gjort och vilken seger!!!
    Det där med bemötande i vården är ju så otroligt viktigt. Vi är säkert många som tyvärr stött på ett oprofessionellt sådant någon gång när vi sökt vård, jag vet iaf att jag gjort det.
    Stort Lycka till idag, du är med mig i mina tankar och jag bara vet att det kommer att gå super-duper-bra och att du kommer känna dig så stolt efteråt. Ännu en seger!!!
    Många, många kramar till Dig <3
    //Tina

  3. Oj, oj, oj… ser faktiskt knappt ens tangentbordet för alla tårar.
    Du milde, kära du… har inte ord… vad du är tapper! Vet du om hur tapper du är? Och en sak till, vad fin du var i det korta håret, så fin! Hur träffade du din man sedan? Berätta!

  4. Härliga, vackra Anna!
    Jag sitter och tårarna fullkomligt sprutar och jag beundrar dig för att du lyckades övervinna cancern och står här idag och är så fin och ödmjuk och bara så jäkla go!
    Jag har ju bara träffat dig en gång men jag hoppas det blir fler gånger vi får krama om varandra!
    Lycka till på föreläsningen idag!
    Du är bäst!
    Kramar,
    Judita

  5. Ååååå vilken hemsk men fin berättelse ! Visst glömmer man bort att vara tacksam för dagen IDAG ! Livet är för kort, livet är för dyrbart❤️ Stooor kram ❤️❤️Och tack för att du delar din berättelse och för din styrka!
    Kram
    A

  6. Mia

    Ja, alla bär vi på en historia …
    Tack, för att du delade din.
    En varm tanke och allt gott till dig och de som står dig nära.

  7. Din berättelse och ditt liv är helt otroligt, fast jag hört detta berättas tidigare så ryser jag… Jag är så glad för din skull och för att du får vara kvar hos oss <3 Du är en sann kämpe!
    Lycka till idag! Många kramar

  8. Kära Anna, vet sen innan vad du gått igenom. Men detta var starkt beskrivet och med bilder från din behandlingstid och på din lilla tös.
    Skönt att det gått så bra för dig.
    Visste dock inte att du hade flickan innan du mötte din man.

    Har själv gått igenom en cancerresa för drygt 4 år sedan. Fick äggstockscancer och opererades och fick cellgifter. Tappade allt hår och mådde pyton. Går fortf på efterkontroller.
    Varmt lycka till på konferensen idag.
    Kram Lotta i Kalmar
    livetsbergodalbana.blogg.se

  9. Sitter här på jobbet under lunchen och bloggar. Kikar in hos dig och får läsa detta, nu rinner tårarna ner på mina kinder. Åhh vad jobbigt att gå igenom detta men vad stark du måste blivit. Fantastiskt att du delar med dig och jag tar till mig de tänkvärda orden du skriver. Hoppas du har en bra dag och stor varm kram till dig!! /Suss

  10. Hej där kämpe, så härligt att du berättar om dig själv o de du varit/är med om.
    Varmaste kramar till dig ♥

    Har just läst om dig o ditt fina hem i nya numret av Drömhem & trädgård

  11. Jag ryser, tårarna rinner… Anna vilken kämpe du är! Jag finner inga ord… Du vann!
    Men ensamstående? när kom din man in i bilden <3
    Önskar dig all lycka till idag och ja det är verkligen det viktigaste att leva här och nu… Nu får jag gå å snyta mig

    Stor kram till dig i mina ögon är du en kämpe utan dess like
    Sandra

  12. Kära värld vad du har fått gå igenom, vilken kämpe du är och vad fint att du nu får dela med dig av din resa och stärka andra i liknande situation.

    Varmaste kramen och lyckospark inför föreläsningen.

    //Victoria

  13. Tina

    Anna, fin fina Anna! Jag finner inga ord för allt det du gått igenom. Nu sitter jag här och läser din blogg som vanligt! Tårarna rinner Anna! Du är så stark som delar med dig av din jobbiga cancerperiod och med dessa bilder! Jag är så tacksam att vi fått lära känna varandra och att ni gjort min mormor och morfars hus så vackert! Jag har tänkt på dig idag och tror att din föreläsning gått super! Anna, du är en stark, positiv, glad och omtänksam person, all kärlek till dig! Kram Tina

  14. Så skönt att du klarade dig igenom detta! Vilken fruktansvärd resa för dig och dina närstående!
    Blir tårögd och berörd att du delar med dig av detta. Du bevisar att cancer inte är liks med döden och att msn kan besegra den! Du är stark, Anna! Kram Stina

  15. Meeen ååå,jag får tårar i mina ögon… Så otroligt fint och vilken kämpe du har varit och är!! Starka människa! De du har gått igenom måste vara otroligt jobbigt!!!! KRAAM

  16. Jag ryser över hela kroppen, orden lägger sig som en varm bultande klump innanför bröstkorgen. Jag tappar orden, Anna.
    Så vackert skrivet.
    Och så underbart att du lever. Helt och hållet underbart.
    KRAM Emmeli

  17. Helt fantastiskt, trots den fruktansvärda sjukdomen. Vilken styrka du har! Tack för att du ville dela med dig!
    Jag fick flera rysningar av att läsa ditt inlägg.
    Kramar och hoppas att allt gått bra idag!

  18. Anna, jag är mållös…♥
    Du kämpe och fina tjej! Omskakad och skör som jag redan är nu, så förstår jag med att det är inget att gå igenom det som händer här, jämfört med det du gjort. Underbart att allt har gått så bra och du är så vacker både inuti och utanpå.

    Kramar i massor
    Adela

  19. Åå fina fina Anna!
    Nu vill jag bara kramas…..
    Jag har ju hört och läst din historia flera gånger men jag blir lika tagen varje gång.
    Önskar så att jag hade känt dig då…fått vara där mitt i o kramas o stötta..
    Men JAPP du lever…i allra högsta grad!
    Det firar vi och jag ska allt skåla för dig i dag!
    Kraaaaam Katarina

  20. Hanna

    Jadu Anna. Tänk vad livet kan ta konstiga vändningar ibland. Tack för du delar med dig, även om jag har hört innan, fick din historia mina tårar att rinna ännu en gång. Så bra att det gick som det gick, vilken tur att du är här!! Stor kram

  21. Åh,fina fina Anna ….
    Blir verkligen rörd & berörd i mitt ♡

    Tack för att du delar med dig av detta
    Sååå fantastiskt att “se” dig idag!

    /Kramar om länge tills du dinglar med benen …







    Nu…Har jag släppt ner dig för att Kramas igen 🙂

  22. Denna hemska sjukdom! Tack och lov att du besegrade den, tillsammans med dina kära. Tack att du delade med dig, blir tårögd av din historia. Tack och lov med lyckligt slut. Kram Annika

  23. Jag blev så berörd av din text , du är en otroligt vacker person som kämpat och jag blir så glad över din väg tillbaka och må så bra som du gör idag !!
    Tack för att du delade med dig !!
    Jag har alltför många vänner som drabbats av denna hemska sjukdom, och som fortfarande kämpar..
    Önskar dig all värme och omtanke och energi jag kan skicka
    Kram Sanna

  24. Therése

    Cancer är min värsta mardröm. Jag förlorade min älskade dotter på grund av en tumör i oktober 2011 och det är något som bara inte går att komma över. Sorgen blir inte lättare utan bara djupare. Jag ryser och gråter när jag läser om dig och känner också att mitt i allt så är det underbart att veta att det faktiskt går att bli frisk också, även när det ser mörkt ut. Det ger hopp och det behöver vi alla! Kram till dig och tack för att du berättade!

  25. Läste din historia på mobilen men det är så pillrigt att skriva där och det kändes så viktigt att inte bara skriva något blahablaha.
    Men nu sitter jag här och har inga ord. Du berör verkligen och man känner din positiva energi på din fina blogg.
    Vill ge dig en stor och riktigt varm kram
    Malin

Comments are closed.