Kanske inte så konstigt…

Timglas_1

Timglas_2

Timglas_3
Timglas Granit, Doftljus Bruka Design.

Heeeeej,

Hoppas allt är bra med Er!
Jag känner mig lite snurrig om dagarna, men det är visst onsdag idag
och inte igår som jag trodde.

Jag sov till halv tio idag!!! Var alldeles slut kan jag säga.
Min läkartid var först vid 14.30 igår och efter det körde vi hemåt igen.
Det är ju ca 45 mil så vi var rätt trötta både systern min och jag.

I måndags var vi en liten sväng på stan. Jag hade innan vi åkte tänkt att jag ville ha det här
timglaset från Granit. Som tur var gick vi förbi en butik i jakt på en annan.
Det blev sen lite galet kan jag säga och söstra mi fick vackert ta t-banan med mig hem till
makens moster, som vi bott hos.
Det bara snurrade i huvudet och jag slocknade i moster I:s säng.

Moster I har lagat god mat och vi har myst om kvällarna. Inget rännande ute för oss inte;-)

Igår träffade vi min läkare/professor på Karolinska. Hon är så himla cool!!
Men hon är ju inte bara cool utan en fantastisk läkare. Jag är verkligen jätteglad att jag fick just henne.
Hon sa till mig att det jag går igenom nu har de flesta patienter hon haft gått igenom.
Men oftast händer det tidigare. Men hon menade jag att har antagligen inte tillåtit mig att “koppla av” i livet.
Men nu har jag ett bra liv där jag känner mig trygg. Och då reagerar kroppen med att signalera om vila och lugn i livet.
Ta en sak i taget.
“Anna, du ska jobba måååånga år till, du behöver inte stressa. Låt det ta den tid det tar och landa i det du tänker på.”

Innan vi skulle gå säger hon till mig och systern min: “Å, vad jag har saknat er.”
Ja, man blir rörd. För vi var som två glada yrväder för det mesta och livade nog upp en del.

Så timglaset har en symbolik. Sanden rinner sakta… Det är ett sätt för mig att sätta mig ner och ta tid till reflektion och vila i tanken.
Jag gillar min aptit på livet och med den effektivitet som jag tar mig an saker, men jag vet att jag måste lära mig att bromsa emellanåt också.

Så.
Tack söstra mi för att du följer med mig och är mitt stöd.
Tack mor och far för att ni var här med lillstrumpa, då även maken var på resande fot.
Tack till min man och dotter för att ni finns.
Tack ni underbara människor, familj och vänner omkring mig som ger mig så mycket kärlek.
Tack för att ni finns.
Tack för att jag får vara jag.
Tack för att ni förstår att det kanske inte är så konstigt… att detta händer nu.

En dag i taget, en sak i taget.

Va rädda om Er och ha en fin fortsättning på denna onsdag!

♥ Kramar Anna ♥

Timglas_4

Timglas_5

Timglas_6

13 thoughts on “Kanske inte så konstigt…

  1. Kära, kära du!
    Jag blir alldeles rörd av allt vackert du skriver<3
    Visst är det sant, låt det ta den tid det tar, det viktigaste i allt är ändå att du får må bra igen Anna och om det nu tar lite tid, låt det göra det. Underbart för dig att du har så fina människor omkring dig.

    STOOR KRAM fina du
    Susanne

  2. Hej Anna!
    Fint skrivet till dina nära, liten tår i ögonvrån kom det visst. Det du skriver berör verkligen och man stannar upp och får sig en funderare. Att tänka på att sakta ner tempot ibland och ge sig själv tid för återhämtning och ro i denna lite stressiga värld, det är inte dumt alls!
    Många kramar till dig:-)
    /Helene

  3. Skönt att allt gick bra ändå… Och att du verkar ha en fantastisk läkare…

    Tack för alla fina, rara kommentarer du lämnar inne hos mig. Du skall veta hur mycket jag uppskattar dem 🙂

    Kram Anna

  4. Vackert timglas och en bra påminnelse om att var sak har sin tid och att man ska jäkta lagom. Jag hoppas det går sakta men säkert framåt för dig så du kan vara det glada sprudlande jag igen. Ta hand om dig!
    Kram Helén

  5. Så himla fint skrivet. Gillar verkligen symboliken med timglaset, helt underbart!
    Tack rara för din kommentar. Bloggen har inte varit uppdaterad på lääänge & den läsarkrets jag en gång hade finns ej mer så blev verkligen jätteglad:-) Tack Fina Anna!
    Ta nu väl hand om dig.
    Kram Tina

  6. Nä ibland behöver det nog inte vara svårare än så…livet kommer ikapp och plötsligt går det upp för en vad man gått igenom. Har flera exempel på det både i min vänkrets men även i jobbet!
    Kramar till dig !

  7. Heeeej lilla liten <3
    Vad jag är glad att du träffade just den doktorn….hon är en klok kvinna! Jag tror hon kanske fått din polett att trilla ner helt och hållet 😉
    Nu ska du bara se som din arbetsuppgift att ta hand om dig själv. Att må bra igen. Ligga på soffan och käka praliner….det är just vad du skulle behöva!
    Inte nu i helgen men nästa helg åker jag o Mattias upp till sthlm. Det ska bli så mysigt att vara bara vi två en helg. Vi ska bara strosa runt och mysa….
    I kväll skulle jag ha städat lite men jag har fastnat med datorn i knät. Så typiskt mig.
    Ha en fin torsdag i morgon nu gumman!
    Kraaaaaam Katarina

  8. Åh så fint skrivet! Vad glad jag blir att mötet med läkaren blev så bra! Hoppas du får må bättre snart, vila och bara gör sådant som gör ditt hjärta lyckligt. Det tar ju sin tid att återhämta sig och få tillbaka energi. Så bra att du har bra stöd bakom dig, det gör mycket!
    Kram till dig

  9. Vännen jag tror att vi har nått samma punkt i livet. Känner såå väl igen mig i allt du skriver. Efter 13 år av smärta, oro, sömnbrist, mediciner o stress har min kropp satt ner foten o sagt nu är det nog. Just nu orkar jag ingenting känns det som, har ingen matlust o kroppen värker värre än någonsin. Idag ska jag ha kontakt med min läkare o jag hoppas han har samma förståelse som din läkare som verkar helt underbar. Synd att vi inte bor närmare varandra, hade varit skönt att få prata. Kramisar Tina

  10. Svärmor

    Älskade Anna<3
    Jag är så lycklig för att du tar vara på dig själv och livet.
    Ta den tid som behövs för att få insikt vad du själv mår bra av och det blir som ringar på vattnet…….de blir bara större och större.( Jag vet att du förstår vad jag menar).
    Kramar svärmor

Comments are closed.