Om att gå på babyshower

Jag lovar att jag återkommer till den UNDERBARA bloggträffen igår när jag kommit hem 🙂
Men nu – Babyshower för vår superhärliga svägerska N!!

Varken jag eller söstra mi har varit på Babyshower förut så det ska bli såååå roligt!

Har ni varit på Babyshower nångång?

Ha en härlig lördag!
Varma kramar Anna

Om att gå på bloggträff

F R E D A G och jag ska gå på Bloggträff!!

Igår kväll landade vi hos lillebror och hans sambo.
Som alltid skämmer han bort systrarna sina när de kommer till storstan.

Idag ska vi se oss omkring på stan en sväng och framåt eftermiddagen ska
vi mötas upp på Freys Hotell för Bloggträff som Pernilla anordnat.
Jag är nästan lite nervös för det var ju ganska länge sedan jag var på något sådant.
Och mycket har ju hänt sedan dess med.
Jag är ju väldigt öppen här, men kan känna mig en smula nervös inför att träffa alla.

Nu ska vi ge oss av in till stan!
Ha en underbar fredag!
Varma kramar Anna

Om terapin i att skriva

Det här rummet…
Jag älskar verkligen det här rummet.
Vi har många belysningspunkter eftersom rummet i sig är ganska så mörkt.
Men den lite dova känslan ger mig lugn.

Förut sa min man ofta:
“Oj, slappnade du av nu” 
Då kan jag ha suttit alldeles spänd i soffan en lång stund innan jag andades och släppte ner axlarna.
Nu behöver han inte fråga det.
Avslappnat kryper jag gärna in i hans famn när vi sitter i soffan och kollar på TV.

Jag sitter även här och skriver en del.
Det är rena rama terapin för mig. 
Jag vet att jag sagt det förut, men det är ju en dröm att kunna ge ut en bok.
Men själva processen är en del av min bearbetning av allt som skett i livet.
Och för varje kapitel jag går igenom känns det lite lättare.

Samtidigt kan jag le av tacksamhet.
För nu är mitt fokus att tänka på vad jag har idag.
När jag tänker på vad jag har blir jag både rörd och varm i hela mig.
För ju mer jag känner mig trygg i mig ju mer kan jag stråla utåt.

Precis som yogainstruktören säger. 
“Vänd dig först till dig själv och känn tacksamhet för den du är.
Sen kan du stråla utåt och ge så mycket kärlek till andra.”

Livet mina vänner.
L I V E T

Ta hand om Er och njut av denna dag!
Själv ska jag bege mig till Stockholm med min syster.
Vi ska hälsa på vår bror och hans sambo.
Och känna bebissparkar under handen på hennes mage.
Vilken lycka!

Varma kramar Anna

Om lyckan i att vara mamma

Heeeeej,

Sitter här vid skrivbordsplatsen i vårt vardagsrum och skriver…
Det är mycket som jag försöker skriva ner, sida efter sida av erfarenheter genom livet.

Som jag sa till min juvel igår…
Jag är 45 år och det har tagit mig så här lång tid att komma på vissa saker…
Saker som att jag duger som jag är.
Saker som att jag är bekväm med mig själv och gillar den jag är.
Jag har haft förmånen att växa upp i en väldigt kärleksfull familj,
med en mycket närvarande mamma och pappa.
Anledningen till att jag känt att jag inte duger beror på svek jag varit med om.
Svek som tagit mig tid att bearbeta, men som nu inte längre svärtar mina tankar.
Jag har släppt det och känner sådan enorm glädje och lycka över det jag har idag.

Att vara mamma är ju en gåva som är helt fantastisk.
Igår hade vi ett sånt där innerligt förtroligt mamma-dotter-prat.
Där bland anteckningar och SO-böcker och politikprat.
För vem har inte tvivlat på sig själv och sina förmågor som tonåring?
Men tack och lov kan vi prata om det här hemma.
Hon är en väldigt känslosam tjej, fast vi vet att hon har ett “pokerface” ibland.
Men för sin mamma döljer hon inget.
Till slut rann tårarna på oss båda två.

För ibland svämmar känslorna verkligen över.
Man kan ju inte nog bedyra kärleken till sitt barn, eller hur.
Oavsett vad hon presterar så älskar vi ju henne mest av allt.
Det är för den underbaring hon ÄR, inte för vad hon GÖR.
Det försöker vi vara noga med.
För det är lätt att jämföra sig med andra och bli nedstämd om man tycker att man presterat sämre.
Men en prestation kan ju vara så otroligt olika.
Vi försöker förmedla att bekräftelse från andra är en boost, men inget man ska “försörja” sig på.
Det bästa är om bekräftelsen kommer inifrån en själv, inte i jämförelse med någon annan.

Jag jobbar fortfarande mycket med mig själv och försöker utvecklas.
Men jag har ändå kommit en bit på väg.
Det vill jag förmedla till henne.
Så hon känner trygghet och självkänsla.

Hur tänker ni kring bekräftelse?

Ja ni… Det är mycket som snurrar i mitt huvud.
Men jag tycker om att ventilera dem och det är skönt att skriva av sig.

Nu ska jag ägna mig åt min juvel igen.
Repetition inför morgondagens stora prov.
Sen får det allt bli en myskväll här hos oss.

Varma kramar Anna